Kategoriarkiv: vägar

Death Of The GPS: Mapagramming The World

”We’re proud to have Petter Hanberger crash the Betongelit Blog, reporting from the streets of Boulder, Colorado”

”Do I need a car in Boulder?” The answer was ”No, you can get around by bike without any problems.” Before my second visit to this country I’d never heard of Boulder and obviously I had no idea how big or small this town was.

It might be really interesting to discuss how the people of Boulder refuse to broaden the highway between Denver and Boulder with a few more traffic lanes, how Boulder citizens were first in the country to vote for a tax to buy, manage and maintain open space land in order to protect parks and trails from development. I could tell you about how Boulder in 1971 adopted a 55 foot height limit for new buildings or how their B-cycle bike sharing program has emerged during the last few years. However, for this post, I won’t dig any deeper into those topics. I’m just very pleased to be in a small town with mountains smiling at me through the window when I wake up in the morning. I appreciate how easy it is to get around in this town, how walkable and bikeable it is but most of all I’m delighted how doable it is to draw a map of my every day life in Boulder. Me and hand-drawn maps have a good relationship, and it started four years ago, during my first US visit.

I was cruising Mulholland Drive in my red sports-like-car. I was walking down Hollywood Boulevard, posing with various celibrities outside the Kodak Theatre. I went to Venice beach, spotting celebrities throwing a frisbee. I drank a whole lot of Orange Mocha Frappuccinos, bought a bunch of really cool t-shirts. But most of the time I spent driving around the enormous city, and thanks to an amazing GPS I could cruise pretty much wherever I wanted, without any worries or responsibilities so to speak. Which made sense, after all I was in ”the land of the free” and anybody who’s ever been to LA knows it’s a city where you’re a nobody without a car. I turned up the music while that feeling of cruising-in-your-car-freedom was just getting a hold of me. That’s when my GPS went black. Right in the middle of somewhere in a very dark LA.

I still don’t know what part of the city I was in, but I know I was saved by a good ol’ pencil with which someone drew me a map on a pink piece of paper.

This life changing experience not only made me prefer smaller cities before big ones but also to forever respect and love the power of hand-drawn maps. To be honest those are the only maps I trust and I’ve been trying to save them ever since as well as contributing to creating more (even if it’s mostly mind maps). The above map is the most recent, drawn using the very subjective method called memory and showing more or less my everyday life, or downtown Boulder. And as drawing maps is a very contemplative activity, the idea started growing of a collectively and co-created drawn map of the world. It might be as simple as drawing directions to the nearest grocery store for a stranger or trying to draw all the US states from memory or even a mind map of ideas to come. They all count and could eventually all together make a pretty nice and interesting map of the world. Perhaps even the coolest I could possibly think of.

I have no idea where this is going but I’m gonna start submitting my part of the world to submit@mapagram.org or perhaps tweet it to @mapagram.
I’d be more than happy if you would do the same.


“Hi, can I crash on your blog?” – Blog surfing by Petter Hanberger
This is the story of my Boulder experience, and it’s a tiny experiment in collaborative communication or cross pollination, or guest blogging if you like. I’m hoping to find a new blog to crash each week, and contribute with a post that’s relevant for the specific host. If you have a blog I could crash, please let me know.

Stay tuned.
/PH

Previous episodes:

Lämna en kommentar

Under hållbar utveckling, Innovation, Lokal förankring, samhällsplanering, Social hållbarhet, stadsplanering, teknik, Uncategorized, urbanitet, USA, vägar

När ska poletten trilla ner?

Fehmarn-Bält bron ska byggas!

Det är ju kul, förutom för lastbilschaufförer som nu får ännu mindre naturlig vila på sin väg till och från kontinenten och de nordiska länderna. MEN varför blir det återigen bilarna som får första tjing? Det blir alltså fyrfilig motorväg, men bara dubbelspår för järnvägen. Lite längre norrut, på en bro mellan Danmark och Sverige, råder redan idag en lätt ansträngt läge med högt utnyttjande av de TVÅ spåren som går över bron. Mellan Danmark och Tyskland borde man kunna förvänta sig ett minst lika stort resandeutbyte samtidigt som godsvolymerna här borde vara avsevärt större. Synd på en sån fin bro..

Av: Henrik Bertheden

7 kommentarer

Under politik, samhällsplanering, tåg, vägar

Europavägar

När jag var liten (sisådär 1993) satt jag en del och glodde i bilatlaser. Jag uppehöll mig ofta på uppslag över Norrland, undrandes över det faktum att så tomma kartor innehöll vägar med ett E innan numret. Europavägar, trodde jag, innebar fyra filer fulla av SAAB 9000 och OK-mackar vid varje trafikplats. Jag undersökte mysteriet och fann att ett E inte verkade garantera någonting. Jag blev faktiskt besviken över att länsväg 222 i Stockholm var en motorväg och att exempelvis E14 inte var det.

Norrland kanske ska få ta del av en ny europaväg. E16 skall – i den bästa av ängslig regionalpolitiks världar – gå från Oslo till Gävle via bland annat Borlänge och Falun. Gefle Dagblad skriver att Vägverket ska ”granska vad som krävs för att klassa sträckan som Europaväg”. Grabbarna på verket kanske också borde kolla om de gamla klassikerna E14, E12 och E10 fortfarande uppfyller kraven. 11-åringen i mig misstänker att så inte är fallet.

Av: David Lindelöw

11 kommentarer

Under bilism, glesbygd, trafik, vägar

Dansk lag

Det är inte bara Burlövs kommun eller några kor som kan försena ett infrastrukturprojekt. Planprocessen som föregår byggande av en väg eller en järnväg tar flera år i anspråk, man ska vänta på överklagningar, tillstånd osv. Demokrati kallas det visst.

Den lösning som diskuterats mest de senaste åren torde vara PPP, samfinansiering av infrastruktur mellan offentliga och privata aktörer. Om pengarna kommer från flera håll sägs processen snabbas på.

Nästa diskussionsämne kanske blir de danska anläggningslagarna, som innebär att en lag instiftas för ett specifikt byggprojekt. Tunnelbaneringen i Köpenhamn har fått en sådan egen lag. Fördelen är att processen innan byggstart kan skyndas på, mycket beroende på att möjligheten att överklaga minskar. De två moderaterna Sten Nordin och Lisbeth Grönfeldt Bergman motionerade nyligen till riksdagen om införandet av anläggningslagar i Sverige.

Enligt Stockholms Handelskammare, som utrett frågan, skulle en modell med anläggningslagar i själva verket ge en mer demokratisk arbetsgång, eftersom majoriteten då inte skulle hotas av särintressen. Haken med resonemanget är väl att det oftast är särintressen som bor i de drabbade områdena.

Smaka på en eventuell framtid: Citybanebalken? Lagen om ombyggnad av E22 till motorväg? Lagen om Nässjös långsamma död?

Av: David Lindelöw

4 kommentarer

Under Banverket, Danmark, infrastruktur, politik, PPP, samhällsplanering, vägar, Vägverket

Ett fall och en lösning

Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) har delvis som uppgift att granska Väg- och Banverkets arbete. SIKAS:s kritik av Vägverkets utredning om Förbifart Stockholm är lyckligtvis svidande och kompromisslös – i kontrast till landshövdings Per Unckels vädrande av sina åsikter i ETC.

En av SIKA:s centrala invändningar är hur Vägverket ser på sin egen fyrstegsprincip, som säger att man vid transportplanering ska överväga andra lösningar än nybyggnation:

”Det initiala och också det viktigaste steget i en planeringsprocess i
transportsektorn, och naturligtvis också generellt, torde vara att identifiera och
definiera själva problemet som ska lösas. Det må låta självklart, men SIKA har
konstaterat att det finns många exempel i just transportplanering på när
utgångspunkten utgörs av själva åtgärdsförslaget (t ex ”en bro”) snarare än det
ursprungliga problemet (”en bättre fungerande arbetsmarknad”).”

Man bestämmer sig alltså (i fallet Förbifart Stockholm) för att bygga en väg innan man undersökt möjligheterna att lösa problemet på annat sätt. Vägen blir ett mål och inte ett medel. Jag tänker på Turning Torso i Malmö, som är mer än en snurrig byggnad med 80-talsfasad. All uppmärksamhet kring Malmö och alla debattartiklar om Stadens roll som Torson har gett betyder mer än dess svindyra hyresrätter. Detta är typiskt för så kallad flagship-arkitektur, byggnaden är ett medel och inte ett mål i sig.

Det är kanske lite tragiskt att se Förbifart Stockholm som flagship-arkitektur, men hellre det än som Vägverkets universallösning.

Av: David Lindelöw

Betongelit har tidigare skrivit om Förbifart Stockholm och SIKA:s envishet.

4 kommentarer

Under Förbifart Stockholm, samhällsplanering, trafik, vägar, Vägverket

Reclaim the streets

Malmö, som ju tydligen är en av de grönaste städerna i världen, har också de bredaste bilvägarna på den här sidan, tja, Strasse des 17. juni. Amiralsgatan, Nobelvägen, Föreningsgatan och ett antal andra är alla boulevarder som blivit flerfiliga rallybanor.

Reclaim the streets-rörelsen må ha använt diskutabla metoder, men deras vilja att omvärdera hur vi använder vårt befintliga gaturum torde vara ännu aktuellare än under gatufesternas storhetstid. En annan storhetstid var den då Malmös enorma gatubredd innehöll spårvagnstrafik, då, sisådär 40 år sedan.

Folkpartiets idé om en tunnelbana i Malmö var nog trots allt för far out, men gav lyckligtvis en (kort) diskussion om stadens framtida kollektivtrafik (till exempel här). Att spårvagnstrafik har miljö- och kapacitetsmässiga fördelar står väl klart, men spårbyggande i befintlig gatumiljö tar också tillbaka lite av det som bilismen stal. En minskning av antalet filer från dagens 135 till kanske två (eller noll) på vissa gator skulle vara den största förbättringen av Malmös stadsmiljö sen operan byggdes. Det vore också urbanpolitik av radikalaste sort.

Jag var inte född för 40 år sedan, jag bodde verkligen inte i Malmö, men jag saknar den blåa linjen varje dag.

Av: David Lindelöw

5 kommentarer

Under livsmiljö, Malmö, spårvagn, stadsplanering, trafik, vägar

Samtidigt på länsstyrelsen

DN fortsätter på förtätningståget. Idag – på DN Debatt – presenterar generaldirektörerna för Vägverket, Banverket och Boverket (!) tillsammans med ett antal kommunpolitiker en genomgång av argumenten för tätare storstäder.

Argumenten handlar om social integration, energieffektivisering, transporter och ekonomisk tillväxt. Även om man slår in många öppna dörrar är det ju kul att frågan tas upp på Sveriges anslagstavla.

För att skynda på en förtätning av Sveriges storstäder vill man se nya samverkansformer mellan stat och kommun. Man nämner inte länsstyrelsen, som ju är en viktig instans i planeringssammanhang. Så skönt då att Stockholms länsstyrelse – med landshövding Per Unckel i spetsen – just idag sagt ja till Förbifart Stockholm. Detta vägprojekt ska utgöra en sexfilig förbindelse mellan Stockhoms norra och södra delar. Förbifart Stockholm ger enligt Naturvårdsverket mycket högre koldioxidutsläpp än till exempel Nollalternativet (om inget görs).

DN Debatt-artikeln vill se en framtid där täta städer länkas samman med tåg – en tät stad är ju miljömässigt inget värd om transporterna utifrån sker med bil. Hur Förbifart Stockholm kommer in i detta sammanhang får nog generaldirektörerna fråga Per Unckel om. Jag har inget svar.

Av: David Lindelöw

Betongelit har tidigare skrivit om regionförstoring och förtätning.

9 kommentarer

Under Förbifart Stockholm, förtätning, kollektivtrafik, politik, regionförstoring, samhällsplanering, tåg, trafik, vägar

Tyst Asfalt – del 3(!)

Vägverket ska genomföra prov med så kallad gummiasfalt, som enligt uppgift både ska vara hållbarare och minska bullret jämfört med traditionell asfalt. Den här gången är det dock fråga om gammal teknik som använts i både USA och Europa, det är alltså inte fråga om ansträngningar från innovativt, hårt och ärligt arbetande entreprenörer.

Vi har skrivit om Tyst Asfalt tidigare. Denna nya variant gör vissa av våra invändningar ogiltiga: Denna gång är ju asfalten faktiskt hållbarare än den traditionella, vilket ju faktiskt minskar underhållet. Således kan det inte finnas några pengahungriga och fusk-innovativa intressen bakom. Inte heller finns det några politiker som springer ut för att skaka varenda hand som sträcks ut och lova åtgärder som faktiskt är omöjliga (enl. tidigare ger ”Tyst Asfalt” (i sin generella betydelse, inte Skanskas specifika) endast effekt på vägar med högre hastighet och inte i stadstrafik eller andra stolligheter).

Den generella invändningen kvarstår dock: Vi måste akta oss för att genomföra en massa åtgärder som tillåter biltrafiken att ta ytterligare otillbörlig plats; låt oss satsa på långsiktigt hållbara transportsystem istället för att lappa och laga på ett i längden ohållbart!

Vägverkets pressmeddelande

Av: Jonas Westin

Fotnot: Betongelit har tidigare skrivit om Tyst Asfalt. Då utlovades en ”del 2” som aldrig blev av. Dessa nya rön föranleder oss dock att ta upp ämnet igen, och denna text innehåller delar av det som skulle stått i del 2. Därav titeln.

Fotnot 2: Skanska får många smällar i det här inlägget men ärligt talat: Jag tycker att många av deras senaste lanseringar har framstått som framstressade ”svar” på mera verkliga innovationer inom branschen, som t ex. NCC Komplett och Open House (båda är system för att prefabricera hus; i Open House fall ligger det också viss innovation i affärsmodellen).

5 kommentarer

Under livsmiljö, Mobility Management, tåg, trafik, vägar

Regionförstöring

I Lomma och Höör bygger man fler bostäder. Så trevligt. Men tittar man i ett större sammanhang märker man en utveckling där Malmö och Lund allt mer omges av sovstäder och ”sovkommuner”, som istället för att satsa på egen näringslivsutveckling i allt högre grad försörjer sig på att kränga dyra bostadsrätter till och håva in skattepengar från människor som tjänar sitt uppehälle i de större kommunerna.

Här följer en liten sammanställning av antalet arbetstillfällen inom några kranskommuner till Malmö och Lund (källa: SCB Kommunfakta). Som en jämförelse har jag valt Emmaboda kommun i Kronobergs län. ”Bara för att” har jag också tagit med kommunernas placering på Svenskt Näringslivs ranking över kommuners företagsklimat 2007.

Tabell över några kommuner: arbete och företagsklimat

Som synes har Emmaboda, en liten kommun mittemellan Kalmar och Växjö, klart fler arbetstillfällen i förhållande till folkmängden än Vellinge. Detta trots att friheten torde vara mindre och skatten högre. Ärade Akademiledamöter! Hur kan Sveriges ”252:e bästa kommun” klå vårt rikes bästa (!) när det gäller arbetstillfällen? Jag kan nog tycka att de slipsbeklädda herrarna har något att klura på, men det är egentligen inte det vi ska diskutera.

Det vi ska diskutera är den ständigt pågående regionförstoringen i Skånes län. Politiker som tycker om att synas på bild och skaka hand använder gärna detta ord, regionförstoring, i ett positivt sammanhang. Detta är förljuget. Hur kan det vara positivt att vi reser allt längre för att göra något så enkelt som att arbeta? Är det verkligen rimligt att lägga 2 timmar om dagen för att ta sig till jobbet? Att reglera arbetsplatsernas placering behöver inte innebära planekonomi utan kan göras genom näringslivssatsningar, och sättet Lomma, Vellinge, Höör och andra omgivande kommuner agerar på i sydvästra Skånes utveckling är oansvarigt och osolidariskt.

Av: Jonas Westin

3 kommentarer

Under regionförstoring, samhällsplanering, sovstad, vägar

For a good cause

Om du är en sann bilist och bor i Stockholm gör du rätt i att, från och med onsdag 1 augusti, köra för glatta livet. Om det känns dyrt att betala så mycket i trängselavgift kan man se det som en investering för framtiden. Tänk bara att pengarna kommer att ge nya vägar, som kommer att ta bort trängseln. Och då behövs inte trängselavgifter längre! Det hela är väldigt smart uttänkt.

Av: David Lindelöw

2 kommentarer

Under trafik, trängselavgift, vägar