Månadsarkiv: juni 2009

Personflyg non grata

Resebolaget Ving har en ny reklamslogan:

”Kollektivtrafik har precis fått en helt ny innebörd.”

Anledningen är att Ving har ”non stop-flyg” Arlanda – Aruba. Jag vet inte ens var Aruba ligger; jag vet inte hur viktigt det är för Aruba att det flyger människor från Arlanda för 8 500 kr just 4 december. (Det var detta datum priset avsåg, säger en väldigt liten fotnot i annonsens nedre, vänstra kant.)  Poängen är att Ving – antagligen utan att ana det – med sin slogan ger sig in i debatten om vad som får kallas kollektivtrafik. Och även om det inte är billigt, så används flyget för resor till arbetet, för såväl veckopendlare som dagspendlare. Men vem kallar flyg för kollektivtrafik?

Svensk Kollektivtrafik är en organisation som samlar i princip alla branschens aktörer utom, just det, flyget. (Till och med företaget Flygtaxi är en associerad medlem, vilket gör det hela lite komiskt.) Framgångsrika regioner så som Öresund och Stockholm är ju extremt beroende av sina storflygplatser Kastrup respektive Arlanda, allt hållbart landresande till trots. Just Arlanda Airport (sic!) kallar flyget ”den globala kollektivtrafiken” i en egen annons, som också säger att flygplatsen ”…knyter ihop den regionala kollektivtrafiken med flyget som utgör den globala kollektivtrafiken”.

Lustigt nog finns denna annons i Svensk Kollektivtrafiks annonsbilaga Morgondagens resande, där man bland annat presenterar arbetet med att fördubbla kollektivtrafiken (färdmedelsandelen) till 2020. Att räkna med flygtrafikens resor skulle vara ett steg på vägen.

Av: David Lindelöw

Lämna en kommentar

Under flyg, kollektivtrafik, pendling

När Dockan rörde på sig

Igår kväll mötte jag vid Dockan i Malmö en myllrande parad av svartklädda, dansande ungdomar som hade haft Reclaim the streets-fest i Västra hamnen och nu var på väg mot, tja…Bodoni. Om jag hade gått på samma Stora Varvsgata på en onsdagmorgon i motsatt riktning hade jag nog mött en annan parad, också den i svarta kläder: Konsulter på väg mot sina arbeten runt Dockan, inte dansandes till en lätt lastbils högtalare, men väl en del av ett morgonslött hörlursdisko.

Dockan har både bostäder och arbetsplatser, men har precis som många andra nybyggda och semi-funktionsblandade områden svårt att förse gaturummet med aktivitet när det inte är morgon, lunch eller eftermiddag. Det rör sig helt enkelt inte så många utomhus en lördagkväll. Utom just igår då. Vad som än hände sedan; tack ungdomar för att ni åtminstone försökte göra Dockan till en blandstad. Ni utgör de första.

Av: David Lindelöw

(Betongelit har på sätt och vis tidigare skrivit om Reclaim the streets-rörelsen.)

4 kommentarer

Under Malmö, stadsliv