Monthly Archives: januari 2008

Bostadsbrist-journalist

Räcker det nu? Det verkar så, trots att priserna faktiskt sjunker. (Det är ju helt vedertaget att skriva så talspråksdoftande när det gäller bostäder.) Senaste tiden tycker jag mig ha märkt flera tecken på att Stockholms bostadspolitiska motståndsrörelse har fått nog. Mina argument är som följer.

  1. Det arrangeras under vintern flera demonstrationer mot utförsäljning och ombildning av stadens hyresrätter.
  2. En avlägsen bekant har gått med i Facebok-gruppen ”Hjälp Mats hitta en lägenhet!”. Mats skriver att ”Desperata tider kräver desperata åtgärder, och med en nyfödd beslutsamhet kavlar jag upp ärmarna och skapar en facebook-grupp!”.
  3. Paloma Vangpreecha har i Dagens ETC skrivit en fantastisk bostadsansökan som samtidigt är en debattartikel. Hon berättar om konstiga andrahandsuthyrningar och visningar värdiga en egen kortfilm: ”En konstnär hyr ut sin lägenhet i Gröndal i andra hand. Kön ringlar sig ut i porten innan klockan visar utsatt tid. När dörrarna öppnas kliver vi alla in. Men möts av en röra utan dess like. Det ligger en potta i hallen tillsammans med lite köksredskap. Det är mörkt och murrigt och helt överbelamrat. I vardagsrummet sitter konstnären med ett vitt ark framför sig. Intresserade kommer fram till honom och får skriva en intresseanmälan. Det är som en audiens hos påven.”

Jag var i helgen på min första borättsvisning. Stammarna var inte bytta. Det hade nog både Mats och Paloma accepterat.

Av: David Lindelöw

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under bostadsbrist, bostadsrätt, Stockholm

Registrerad!

Insamlingen av uppgifter till lägenhetsregistret har startat. Om du är fastighetsägare till minst ett flerbostadshus och bor i någon av de tolv kommuner som är först ut ska du skyndsamt anmäla hur alla lägenheter i huset ser ut och vilken köksutrustning de har. Antal rum och lägenhetsnummer ska också med, eller mer exakt:

Lägenhetsregistret får innehålla
1. för bostadslägenhet uppgifter om
a) lägenhetsnummer,
b) antal rum,
c) kökstyp,
d) bostadsarea, och
e) lägenhetskategori,
2. för entré uppgifter om
a) belägenhetsadress, och
b) postnummer och postort,
3. för byggnad uppgifter om
a) byggnadsnummer,
b) byggnadstyp,
c) byggnadskategori,
d) nybyggnadsår,
e) ombyggnads- eller tillbyggnadsår,
f) värdeår, och
g) typ av taxeringsenhet,
4. för fastighet uppgifter om
a) fastighetsbeteckning,
b) län, och
c) fastighetsägarens juridiska form.

Lag (2006:378)

Hyresgästföreningen påpekar i en remiss från i somras att upplåtelseform och tillgänglighet (hiss på våningsplan, handikappanpassning osv) är två viktiga lägenhetsuppgifter som inte tas upp. Är det då något större problem? Ja, well, man har ju satt igång insamlandet. Man får kanske nöja sig med att önska sig en andra runda med kompletterande uppgifter.

Sen ser jag ett oändligt hav av GIS-applikationer framför mig.

Av: Karl Rüter

4 kommentarer

Filed under GIS, lägenhetsregister, samhällsplanering

Ryan Rail

Den 23:e januari skrev jag i en kommentar till föregående inlägg att

”Det coolaste skulle ju vara om man tog bort SJ:s monopol på Malmö-Gbg-Sthlm (som iallafall ledde till BK Tågs konkurs) och nån idiotentreprenör (Johan Staël von Holstein?) drog igång en lågpriståglinje, ‘RyanTåg’.”

Idag skickade Henrik det här: ”Vill sälja tågbiljetter för 90 kr.” Gissa vad den ”nya” tågentreprenören beskriver sig själv som i SvD:s artikel.

Samma färger som den (ö)kända flygoperatören

”Kommer övriga Sverige få sämre tågförbindelser om SJ:s monopol på de lönsammare sträckorna bryts?”

Svårt att svara på. De allra flesta fjärrtågsträckor subventioneras av Rikstrafiken. Här finns en karta över vilka sträckor som upphandlas. Enligt SJ:s årsredovisning upplever företaget redan konkurrens för charter- och nattåg på vissa sträckor, men det enda exemplet som omnämns är tåg mellan Stockholm och Åre vintertid. Kan inte på rak arm reda ut i vilken utsträckning SJ använder vinsten för att bidra till trafiken på olönsamma sträckor, men rent företagsekonomiskt (med tanke på statens vinstkrav på SJ) är det svårt att tänka sig. Nån som är mer insatt?

Av: Jonas Westin

5 kommentarer

Filed under allmännyttan, järnväg, kollektivtrafik, samhällsplanering

SJ Regional med annan innebörd

I dagarna släppte Skånetrafiken ”Tågstrategi 2037” på remiss. I den står bland annat att läsa om en strålande framtid för Skånes kollektivtrafik på räls. Nya pågatågsstationer ska invigas och längre sträckor ska trafikeras av de lila tågen. Några av förslagen erbjuder pågatågssträckningar till Halmstad och Karlskrona. Här någonstans börjar jag fundera. Dessa nya sträckningar i kombination med länstrafikbolagens nyligen erövrade trafikeringsrätt på Västkustbanan och Södra stambanan upp till Alvesta gör att Skånetrafiken mer och mer börjar likna SJ i sina unga år. Då förstatligades privata järnvägar runt om i landet för att få ett sammanhängande nät med endast en operatör. Frågan är om inte detta håller på att hända igen, fast denna gång tar länstrafikbolagen över SJ:s trafik. Kanske skulle SJ delats upp regionalt istället för som nu ett enda affärsverk. SJ Skåne någon? Detta i kombination med ett SJ Sverige som tar hand om X2000 och Intercitytrafiken?

Blir biljett- och bokningssystem verkligen smidigare av att flera länstrafikbolag nu ska trafikera rutter som SJ AB förr gjorde i ensam majestät? Sammanlagt är det fyra länstrafikbolag som kommer trafikera de aktuella sträckorna från 1 januari 2009 (Västtrafik, Hallandstrafiken, Skånetrafiken samt Länstrafiken i Kronoberg).

Hittade då det här, vilket i till viss del stillade mina farhågor. Men ”Tågstrategi 2037” är ändock spännande. Läs den och ha samtidigt i åtanke att vi i Sverige för 20-25 år sen aktivt propsade på en nedläggning av många järnvägssträckningar, bland annat Malmö – Lund…

Av: Henrik Bertheden

9 kommentarer

Filed under infrastruktur, järnväg, kollektivtrafik, regionförstoring, samhällsplanering, ständigt denna vessla, tåg

När affärsmodellen krackelerar

kyml062.jpg

Hmm, ett köpcenter utan affärer?

Vad några av våra läsare kanske inte känner till är att de allra flesta externa köpcentrum och gallerior, exempelvis Nova Lund, Heron City osv, ägs av så kallade fastighetsutvecklingsföretag, vars affärsidé helt enkelt är att äga och utveckla köpcentrum. Exempel på sådana företag är TK Development, Ikano Fastigheter och Rodamco. Att utveckla ett köpcentrum innebär helt enkelt att i synergi med sina hyresgäster (affärerna) öka dess besökarantal och på så sätt dels kunna höja hyrorna i de befintliga lokalerna, dels öka värdet på omgivande mark (som man i externhandelsfallet också har kapat åt sig från en ofta alltför välvillig och kortsiktig kommun) för att i sin tur kunna sälja/hyra ut denna till t ex Media Markt.

Att bedriva den här sortens verksamhet är naturligtvis förbundet med stora intiala investeringar, nämligen förvärvandet av mark, att bygga själva köpcentrat, och att sedan lansera detta. De stora summorna som står på spel ”tvingar” fastighetsutvecklarna till den likriktning som man lätt blir varse vid ett besök hos dina närmaste köpcentrum: Det är H&M, KappAhl, JC, Willy:s eller Hemköp, osv som finns på plats. Kriterierna för urvalet av affärer handlar inte om exklusivitet utan om ett brett anslag och om att fylla en rad bestämda nischer, som gör att affärerna egentligen inte konkurrerar med varandra. I många fall är också köpcentrumen skrattretande lika varandra i inredningen.

kyml058.jpg

Idag var det inte rusning till the Donk.

Så långt finns väl egentligen inget att invända; gillar man inte MQ kan man ju åka in till centrum istället, där det förhoppningsvis finns något annat. Kritiken mot köpcentrum brukar istället inrikta sig på två saker:

  • Stadkärnan ”utarmas”. Naturligtvis består en hel del av centrums attraktivitet i att affärerna finns där. Jämför med amerikanska ”downtown” som ofta är väldigt nedgånget. Jag är dock inte säker på att detta fenomen är så väl belagt.
  • Trafikarbetet i staden och dess omgivning ökar och vägarna proppar igen. Detta är väl uppenbart för de flesta, och försök ta bilen till ditt närmaste köpcentrum på lördag (26/1) om du inte tror mig.

Den skarpsynte läsaren kanske ändå noterar att undertecknad inte är något större fan av fastighetsutvecklarna och deras verksamhet. Med tanke på den försiktighet hos fastighetsutvecklarna som beskrivs i andra stycket ovan kan fastighetsutvecklarna tyckas oövervinnerliga i slaget som stadsutvecklingen. Därför är det uppfriskande att hitta Jan Jörnmarks bilder på Slagsta Strand, ett köpcenter utanför Stockholm som byggdes 1999-2000 och gick omkull nästan lika snabbt. Av vilka? Jorå, titta på Jörnmarks bilder (bläddra ned lite för att hitta Slagsta), den som kan sin 80-talshistoria får sig en kul överraskning…

Av: Jonas Westin

Tack till Jan Jörnmark för lånet av bilderna från Slagsta Strand, och för att jag överhuvudtaget känner till stället!

6 kommentarer

Filed under bilism, bruksvärde, Externhandel, ständigt denna vessla

Centralstation som passivhus? Nåja…

Betongelits eminente Chief Media & Public Relations Management Control Officer (CMPRMCO), David Lindelöw, skickar mig ett tips om att Centralstationen i Stockholm ska förses med värmepumpar, som i sin tur ska värma upp det nya kontorshuset (är det detta, månne?) som byggs i närheten. Tanken är alltså att tillvara den värme som de (enl. uppgift) 250 000 människor som dagligen passerar centralstationen bidrar med, och så långt är väl allt väl.

Tyvärr sätter sådana är projekt igång tankebanorna och då känns det inte som om det stämmer längre. För att få ut så mycket som möjligt från en frånluftsvärmepump (dvs. en värmepump som tillvaratar värmen i luften som ventileras ut från en byggnad) behöver så mycket som möjligt av frånluften passera genom själva ventilationen, vilket inte alls är självklart, speciellt inte på äldre hus. Stockholms centralstation är att betrakta som ett äldre hus. Dessutom passerar ju väldigt mycket (inomhus-)luft ut vid in- och utgångar för människor och tåg(!), vilket också leder till stora okontrollerade värmeförluster.

Till råga på allt har huset dålig isolering (eftersom det är gammalt), vilket gör att värmen passerar ut genom väggarna, och stor luftvolym, vilket gör det svårare att kontrollera ventilationen. Alla ovan beskrivna egenskaper är sådana som man försöker undvika vid passivhusbyggen, vilket bäddar för att man inte kommer att få så bra utbyte av sina värmepumpar.

Enligt Sveriges Radio ska det nya ”energieffektiva” kontorshuset vara i glas, och stora glasytor och energieffektivitet är knappast förenligt. De bästa fönstrena på marknaden har idag U-värden på runt 0,85 W per kvadratmeter och grad temperaturskillnad, vilket är lite bättre än en husvägg från 60-talet… Tyvärr blir summan av kardemumman att de inte kommer uppnå det de vill, men man kan ju hoppas att jag har fel.

Av: Jonas Westin

8 kommentarer

Filed under Stockholm, teknik

Äntligen hyreshus som passivhus

Efter sommaren kommer även du som inte kan lägga upp cashen för en villa bo i ett passivhus. Fastighetsbolaget Älvstranden Utveckling bygger nämligen Sveriges första flerbostadshus utan värmesystem (jag vet, projektet började för länge sedan, men jag har inte fått nys om det förrän nu). Ny Teknik skriver också om hur husets vind ska fuktsäkras med hjälp av ett nytt ventilationssystem. Kallvinden (dvs. ett utrymme ovanför översta våningen som inte är uppvärmt) är nämligen passivhusens svaga punkt: Andra tekniska problem som kan uppstå löses framförallt med noggrannt utförande, medan ett väldigt välisolerat vindsbjälklag faktiskt kan leda till fuktsskador oavsett hur väl utfört det är.

im_hamnhuset_fasad.jpg

Hamnhuset på Norra Älvstranden. Lägg märke till vilken arkitekt som är inblandad.

Detta beror på att takets råspont underkyls vid klara, kalla nätter (har lägre temp. än uteluften), vilket leder till kondens på insidan av kallvindens tak, vilket i sin tur orsakar fuktskador på huset. Hoppas att Ventotech lyckas lösa detta, det är viktigt att projektet lyckas med tanke på passivhusens framtid i Sverige. Kritik har nämligen inte saknats för de redan genomförda projekten.

Älvstranden har också gjort en intressant ekonomisk utvärdering av energieffektiviserande åtgärder inför detta projekt. Intressant är dock att de inte tar upp hur det noggranna utförandet på byggarbetet (som jag nämde ovan) påverkar kostnaden för projektet. Visst, de flesta byggprojekt kalkyleras mellan tummen och pekfingret, men för passivhus får man nog ta till lite större tumme och pekfinger.

En av kommentatorerna på Ny Teknik föreslår att man sänker fastighetsskatten för passivhus. Det låter väl som en intressant idé? Vad säger vår skatteexpert karlr? Läsarna?

Av: Jonas Westin

4 kommentarer

Filed under Byggande, Ingenjörssmak, Innovation, teknik