Fotboll är coolare än hockey

Malmö Arena – vision vs verklighet

Så kom den, artikeln du väntat på: Södra Sveriges ledande planerings- och arkitekturblogg besöker Malmö Arena.

Förvånande nog har arkitekten valt ett symmetriskt och tempelliknande upplägg. Med en ishockeypuck på taket. Eller Stockholms stadsbibliotek möter Hyllie vattentorn om man så vill. Ett (ofärdigt?) skärmtak med pelare omger arenan, tanken verkar vara att besökarna ska mötas upp utanför. Väl inne i arenan möts du av ett litet rum med betydligt lägre i tak. Stanna ute så länge som möjligt, är budskapet.

Malmö Arena, templets entre

Malmö Arena, från parkeringen

När man kommer från den blivande Station Hyllie skapar pelarraden och skärmtaket ett pampigt intryck. Bilresenärer och de som kommer norrifrån får själva fundera ut hur de ska ta sig in i arenan. En markering från planerarnas sida att det är de kollektiva resenärerna som prioriteras? Samtidigt kan det ses som en arkitektonisk miss att det tema arenan byggs kring är svårt att se på nära håll. Det symmetriska formspråket och de antika inspirationskällorna upplevs bäst på avstånd. Det lämnar en fadd eftersmak. Dynamik och innovation lyser med sin frånvaro.

Fristad bakom stängsel

Till arenans försvar kan vi ju lägga att skärmtaket som mötesplats verkar erbjuda en betydligt större frihet än “fristaden” bredvid. Med en mötesplats inomhus kan man ju slänga ut de som inte har tillräckligt i plånboken för att mötas. Malmö stads informationsskylt berättar om det integrerade och blandade Hyllie, samtidigt som Emporias skyltar visar bilder på en etniskt rensad glaskub där alla män bär kavaj och alla kvinnor höga klackar.

Malmö stad missförstår emporias intention

Missförstå oss inte, efter att ha tittat runt på andra ishockeyarenor så är Malmö Arena nog näst bäst i Sverige arkitektoniskt. Men som publikdragare är det tveksamt. När vi jämför med ett annat aktuellt malmöbygge blir intrycket lite mesigt. Är det så mycket enklare att bygga en cool arena för fotboll än för hockey?

av: Sara Hallström och Karl Westin

När affärsmodellen krackelerar

Hmm, ett köpcenter utan affärer?

Vad några av våra läsare kanske inte känner till är att de allra flesta externa köpcentrum och gallerior, exempelvis Nova Lund, Heron City osv, ägs av så kallade fastighetsutvecklingsföretag, vars affärsidé helt enkelt är att äga och utveckla köpcentrum. Exempel på sådana företag är TK Development, Ikano Fastigheter och Rodamco. Att utveckla ett köpcentrum innebär helt enkelt att i synergi med sina hyresgäster (affärerna) öka dess besökarantal och på så sätt dels kunna höja hyrorna i de befintliga lokalerna, dels öka värdet på omgivande mark (som man i externhandelsfallet också har kapat åt sig från en ofta alltför välvillig och kortsiktig kommun) för att i sin tur kunna sälja/hyra ut denna till t ex Media Markt.

Att bedriva den här sortens verksamhet är naturligtvis förbundet med stora intiala investeringar, nämligen förvärvandet av mark, att bygga själva köpcentrat, och att sedan lansera detta. De stora summorna som står på spel ”tvingar” fastighetsutvecklarna till den likriktning som man lätt blir varse vid ett besök hos dina närmaste köpcentrum: Det är H&M, KappAhl, JC, Willy:s eller Hemköp, osv som finns på plats. Kriterierna för urvalet av affärer handlar inte om exklusivitet utan om ett brett anslag och om att fylla en rad bestämda nischer, som gör att affärerna egentligen inte konkurrerar med varandra. I många fall är också köpcentrumen skrattretande lika varandra i inredningen.

Idag var det inte rusning till the Donk.

Så långt finns väl egentligen inget att invända; gillar man inte MQ kan man ju åka in till centrum istället, där det förhoppningsvis finns något annat. Kritiken mot köpcentrum brukar istället inrikta sig på två saker:

• Stadkärnan ”utarmas”. Naturligtvis består en hel del av centrums attraktivitet i att affärerna finns där. Jämför med amerikanska ”downtown” som ofta är väldigt nedgånget. Jag är dock inte säker på att detta fenomen är så väl belagt.

• Trafikarbetet i staden och dess omgivning ökar och vägarna proppar igen. Detta är väl uppenbart för de flesta, och försök ta bilen till ditt närmaste köpcentrum på lördag (26/1) om du inte tror mig.

Den skarpsynte läsaren kanske ändå noterar att undertecknad inte är något större fan av fastighetsutvecklarna och deras verksamhet. Med tanke på den försiktighet hos fastighetsutvecklarna som beskrivs i andra stycket ovan kan fastighetsutvecklarna tyckas oövervinnerliga i slaget som stadsutvecklingen. Därför är det uppfriskande att hitta Jan Jörnmarks bilder på Slagsta Strand, ett köpcenter utanför Stockholm som byggdes 1999-2000 och gick omkull nästan lika snabbt. Av vilka? Jorå, titta på Jörnmarks bilder (bläddra ned lite för att hitta Slagsta), den som kan sin 80-talshistoria får sig en kul överraskning…

Av: Jonas Westin

Tack till Jan Jörnmark för lånet av bilderna från Slagsta Strand, och för att jag överhuvudtaget känner till stället!