PPP eller BBB

Värderings- och lantmäteridagarna nyligen föreläste Linda Andersson från Ernest & Young om PPP. Denna härliga förkortning står för Public Private Partnership (och inte PolluterPaysPrinciple, just här). Det rör sig om en finansieringsmetod för offentliga byggnader och infrastrukur. Sverige är inte först, snarare efter, om man jämför med utlandet, vilket man gärna gör.

Metoden går ut på att ett privat företag gör upp med staten (eller med berörd kommun) om ett, låt säga, järnvägsprojekt. Företaget ifråga sköter sen hela bygget och äger järnvägen som den sen hyr ut under en längre period (25 – 30 år) för att sen låta järnvägen övergå till skattebetalarna.

Man får alltså en alternativ väg att gå vid nybygge. Formen är inte utan problem, till exempel har vi risk för BBB, dvs BarnBarnen Betalar (vedertagen term tydligen). Någon partipamp med storslagna visioner sätter igång ett projekt som kommunen ifråga inte sen kan bära. Ännu finns inte någon genomskinlighet i den ekonomiska redovisningen för kommuner.

Det finns alltså problem med PPP (eller OPS, som det heter på svenska). Man har också trubbel med att juridiskt utforma kontrakten. Det är inte möjligt att förutse allt som kan hända, därför förordas öppen lösning. Alltså, ska man speca exakt det man vill ha eller ska man sätta en kvalitetsgrad som ska uppnås, utan att peta i detaljer?

Linda Andersson menar, å andra sidan, att om man bygger på det här sättet kommer det öka andelen infraprojekt som är färdiga i tid och som inte drar över ekonomiskt. Genom att hålla aktören skyldig under lång tid (i princip livslängd) ser man till att denne inte slarvar med kvaliteten.

Men under tiden trillar en del funderingar in. Om företaget går i konkurs, hur blir det då? Om man behöver bygga ut eller om under hyrestiden, vem ska äga den nya delen? Inte heller är det klart på vilka sätt man ska kunna handla med de ägande företagen.
Hur undviker man köphysteri? Något som många som är inblandade i utredningsarbetet framhåller är att PPP ska ses som upphandlingsmetod i första rummet och inte som investeringsmetod. Men kommer lösningen tas emot på det sättet?

Stockholms Handelskammare är odelat positiv (här), nu återstår det att se vad utfallet här på bloggen blir.

Av: Karl Rüter

Annonser

6 kommentarer

Filed under infrastruktur, OPS, PPP, samhällsplanering

6 responses to “PPP eller BBB

  1. Jag undrar lite hur det går med de samhällsekonomiska analyserna…kommer de bli tagna på lika stort allvar? Visserligen kommer väl staten/berörd myndighet fortfarande utreda behovet, men om man vet att där finns pengar, kommer man lägga lika stor vikt vid samhällsekonomin?

  2. David Lindelöw

    Bra fråga av Hedén! Jag vill prata om den danska anläggningslagen också. Men kanske inte nu.

  3. karlr

    som jag fattar det kommer den samhällsekonomiska analysen få en dimension till, och förändra den en del. Men det finns kanske risk att den tappar i värde. Fast hur?

  4. Pingback: Dansk lag « Betongelit

  5. Torkel

    Finns det belägg på att OPS/PPP gör infrastrukturprojekt billigare för samhället över tid? Känns som mycket kring OPS bygger på tron om att marknaden alltid gör saker mer effektivt. Det är ju bara att en sån enkel sak som att ”marknaden” lånar upp pengar till betydligt högre räntor än staten. Risken är ju också något staten alltid får stå för i grund och botten.

  6. karlr

    Finns inga belägg såvitt jag vet. Precis som du skriver håller jag med om att det är staten som får stå för risken. Meningen är väl att man ska kontraktera bort den överskjutande risken men personligen tror jag det inte låter sig göras.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s