Alla lyor lika

Det är svårt att komma runt knölen att många människor är beredda att lägga extra pengar (svart) för att få tag i en hyresrätt i ett attraktivt läge. Pengar istället för tid i en hyreskö. Med utgångspunkt i att staden ska vara blandad, att stadens befolkning ska bo blandat, är problemet som uppstår något man kan lägga mycken funderande tid på.

När man sätter bruksvärdeshyra har man ett antal bostadskvalitéer som man ska normera ifrån. Man ska bedöma lägenheten utifrån standard, storlek, planlösning, reparationsstandard och ljudisolering. Man ska också bedöma ett antal kvalitéer som hiss, tvättstuga, god fastighetsservice, garage eller biluppställning, med mera. Vissa yttre faktorer som närhet till lekplats och husets allmänna läge har också betydelse för bruksvärdet. Lägesfaktorn har haft liten tyngd i den sammanlagda värderingen men folk i allmänhet har stor vilja att betala mycket för en lägenhet centralt, alltså uppstår problem.

För att undvika marknadsmisslyckandet med svart marknad har man i Malmö höjt lägesfaktorn något. I Malmö verkar det fungera mer eller mindre ok, men tex i Stockolm vore det dåligt.

Alltså, när man nu får problem med bruksvärdessystemet som i ovan nämnda städer kan man ändra sig med avseende på läget som i Malmö, eller låtsas som ingenting som i Stockholm, eller göra något annat, kanske.

Planlösningsfaktorn är intressant. Miljonprogrammen hade ofta bra planlösning medan sekelskifteslägeheten i centrum inte är det. Förändra faktorn?

En annan lösning är att köra gentrifieringsprocessen (Betongelit tidigare) för icke attraktiva områden. Gör dem attraktiva.

En tredje lösning kan vara att bygga tätare (Bios Politikos). Ett bättre alternativ vore nog ändå att plöja för gentrifiering. Det tar låång tid att bygga sig till en reell förändring.

Att enbart luta sig på en faktorförändring, vilken som helst, vore nog att vara alltför bekväm.

Av: Karl Rüter

Annonser

7 kommentarer

Filed under allmännyttan, bruksvärde, gentrifiering, stadsplanering

7 responses to “Alla lyor lika

  1. Jonas

    Hmm… du har nog helt rätt, man får nog omvärdera de olika faktorerna. Det blir ju rätt skumt när en lägenhet i Rosengård har högre hyra än en i Potatisåkern (båda i Malmö, hypotetiskt exempel).
    En annan lösning är att säga åt 68-generationens osnutna och bortskämda ungar (inkl. undertecknad) att ge fan i det här med att bo i 4:e hand på tremånaderskontrakt på Söder och Möllevången. Tillsammans bidrar vår generation och klass till att försämra bostadsmarknaden för hela befolkningen; i första ledet genom att ställa upp på kassa andrahandskontrakt, i andra hand genom att låta pappsen låna ihop till bostadsrätten när man lessnar på det där bohemiska.

  2. karlr

    Det finns en reglering som säger att har man bott i en lägenhet i ett visst antal månader så kan man överlåta kontraktet. Detta är ytterligare en faktor som borde ses över.

    Jonas, visst, på sätt och vis så. Funderar men kommer inte på något bra att svara…

  3. @karlr: Du tar upp en viktig fråga, men tyvärr hänger jag inte riktigt med.

    1. Hur menar du att ”planlösningsfaktorn” ska hjälpa? Att det ska bli dyrare att bo i förort? Hur hjälper det?

    2. Gentrifiering kommer så vitt jag vet av engelskans ”gentry”, alltså ”fint folk”, och används när lägre klasser trängs undan av högre klasser i ett område. Ofta sker det för att området är attraktivt, men det är väl inte riktigt samma sak som att området blir attraktivt (även om det naturligtvis kan förstärka gentrifieringsprocessen). Att göra områden attraktiva kan tex ske genom nyurbanistisk planering (på cnu.org finns en del exempel på sådant från förortsmiljöer). Men är egentligen så mycket vunnet om lägre klasser måste flytta därifrån för att det blir för dyrt att bo kvar?

    3. Bebyggelsestruktur är en tyngre attraktivitetsfaktor än centralitet (jfr Rådberg, Attraktiva kvarterstyper, KTH 2000). Att den sunkiga strukturen ligger i periferin har historiska orsaker. Men det går ju att åtgärda (kolla Söderlind, Stadens renässans, 1998 för ett förslag).

    4. Marknadspriser fungerar på en fungerande marknad. Marknadspriser fungerar inte på en icke-fungerande marknad. Jag tror vi alla vet vilken sorts marknad bostadsmarknaden är…

  4. karl_wetongelit

    @johannes:
    • din definition av gentrifiering är helt klart bättre än vår. vi slänger oss kanske lite generöst med begreppen…

    • …å andra sidan är syftet med ”gentrifiering som tillväxtmotor” inte att skapa något permanent. vad jag förstått det som är det en process som ett område genomgår, och som inte går att hejda. Alternativet kan vara att kommunen ”planerar fram” gentrifiering av vissa områden. Att de har en strategi som går ut på att ha några områden i olika faser av processen i gång. Mycket av kritiken mot gentrifieringsprocesser tar sig (så som jag uppfattat den) ganska konservativa uttryck. Den går ut på att gentrifieringen slår sönder sociala strukturer, men resonerar inte kring hur staden kan fungera för att hela tiden skapa nya sociala sammanhang för människor att fungera i.

    Aja. Det här blev visst långt. Tack för att du läser och skriver på betongelit johannes! Det är kul med mothugg/kommentarer från insatta människor!

  5. karlr

    –> Johannes

    i baklänges ordning

    4. Jag menar knappast heller att hyresmarknaden fungerar, om du tänker på det jag tog upp med Malmö och malmömodellen så har nog den modellen verkat i riktning för en mer fungerande marknad. Sättet kan ju diskuteras, som sagt

    3. Vi är nog inne på samma spår här, även jag har bläddrat i Stadens renässans. Bebyggelsestruktur går sen hand i hand med ålder på huset, i princip. Äldre hus får lägre hyra. Inte helt givet att det ska vara så. Ja, jag håller med, åtgärdsprogram nästa.

    2. Ordet kommer säkert därifrån. Möllevången i Malmö är ett exempel på vad jag menar. Billiga lägenheter fanns. Jag menar att det är något vunnet då man undviker en eller några få hotspots där man måste sticka pengar under bordet för att kunna bo, då marknaden är satt ur spel. Man sprider alltså antalet områden, Möllan är ett sådan spridning. Detta, ok, är först möjligt när man har en marknad som fungerar nåotsånär, det måste ju finnas alternativ.
    Man tvingar inte heller några lägre klasser att flytta därifrån, hyrestaket förändras ju inte.

    Alltså handlar det inte om att bygga om/nytt, utan att skapa andra värden som gör att man blir intresserad av att bo där, t.ex en ny spårvagnslinje till området.

    1. Jag vill inte höja värdet av planlösningsfaktorn, utan istället sänka den. Faktorn känns förlegad.

    Hmm, ja, det var såhär ungefär.

  6. @karlr: ok, då fattar jag. Jag tror du har helt rätt i att nyckeln är att göra fler områden attraktiva (men jag skulle inte kalla det inte ”gentrifiering” utan ”kvarterisering”).

    Det är alltid bättre med produktiva lösningar än repressiva. Alltså bygg nytt/tätt/högt/blandat och höj attraktiviteten i impopulära områden, istället för att införa marknadspriser som sänker attraktiviteten i populära områden (plus ger en klassmässigt segregerad stad).

    God Jul och Gott Nytt År!

  7. karlr

    Bra avslut, yes.

    Detsamma!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s