Gentrifiering som tillväxtmotor

”Linköping är liksom en småstad, det märks inte att det är 140 000 som bor här.” Robert är från Göteborg och borde inte ha Stockholmskomplex åtminstone. Jana, från Kiruna, håller med: ”Det är som att studenterna bor i en egen stad”. Håller Linköping på att döda sig självt?

En kort titt på hur städer utvecklas på 2000-talet, på riktigt: (det är här ni ska rätta mig när jag har fel)
1. Smäll upp ett nytt, dyrt område. Gärna på schaktmassor eller industrimark. Kontrollerat i detaljplaner. ex: Bo01, Hammarby Sjöstad
2. Ett gammalt område utvecklas/tas över av täta brats (beroende på politisk tillhörighet), gentrifiering som det kallas. Ej kontrollerat i detaljplaner. ex: Möllevången, Södermalm.

(Eftersom det här är så politiserat använder jag två referenser, dels Niklas Claesson som skriver om Oslo, och dels Leandro Schclarek Mulinari som skriver om Malmö.)

Hur hänger det här ihop med Linköping? Sta’n vid Stångån har liksom problem: det är Sveriges femte största stad men ger intryck av att vara vilken småstad som helst. Samtidigt sker ingen utveckling enligt de två trender som föreslås ovan. Att smälla upp ett nytt och dyrt område låter sig göras nästan var som helst. I Linköpings fall handlar det om att någon framsynt kommunpolitiker bestämmer sig för att slakta lite allmän plats vid Stångån. Men får det studenter från Göteborg att stanna? Det verkar tyvärr inte finnas utrymme för utveckling enligt den andra trenden. Tannerfors är det mest tänkbara området, men verkar till stor del bestå av bostadsrätter. Åbylund ligger bra geografiskt, men förortsklossar har aldrig utgjort en bra grund för gentrifiering. Det är här planeringen kommer in.

Lägg märke till distinktionen som görs ovan: kontrollerat/ej kontrollerat i detaljplan. Gentrifiering är ett ord som mest används av vänsterinriktade människor, gärna i kombination med ”det är en del av den kapitalistiska logiken, att splittra arbetarklassen”. Men det kan lika gärna ses som en utvecklingsprocess. Ett verktyg som stadsplanerare kan använda. Hur kan vi göra om Tannerfors för att starta en gentrifieringsprocess som Linköping så desperat behöver för att få stadskärnan att växa? Hur kan Malmö bygga i nedan nämnda Norra Sorgenfri för att skapa en attraktiv brygga mellan stadskärna och förort? Genom att vända på perspektiven skapar vi utveckling! Se gentrifiering som 2000-talets anfallsvapen!

Av: Karl Westin

Annonser

9 kommentarer

Filed under bostadsbrist, förtätning, Linköping, samhällsplanering, sovstad, The creative class

9 responses to “Gentrifiering som tillväxtmotor

  1. Jonas

    Ett sätt att kicka igång en gentrifieringsprocess skulle kunna vara att arbeta med ”key establishments” precis som man gör vid nyexploatering (Turning Torso är en typisk key establishment i Västra Hamnen i Malmö). I detta fallet skulle det kanske innebära något slags boende i önskvärd skala och med rätt målgrupp, och några attraktiva kommersiella aktörer, kanske ngt café eller klädaffär? Eller varför inte en svartklubb 😉

  2. karlr

    En dimension till i planeringen

    key establishmentgrejen, får nog ändå se till att det inte är dagsländor. Annars ger man väl knappt tid till fler än ett mkt litet fåtal att fatta galoppen. Det tog bra mkt längre tid än random klädesaffärs livslängd för Möllevångstorget att bli möllan.

    fast jag gillar inte idén att sälja in områden till specade grupper, till slut blir det bara hopptornet (stäven) i Bo01 som räddar Bo01 från sig själv.

    Får hålla gentrifieringen i bakhuvudet helt enkelt.

  3. David Lindelöw

    Intressanta länkningar! (Jag återkommer med eventuella kommentarer.)

  4. David Lindelöw

    Jag var förresten i Oslo-stadsdelen Grünerløkka häromdagen. Vad jag kunde se så har gentrifieringen inte kommit så långt ännu, jag kan ha fel. Fast resultatet blir ju detsamma som Möllan och Södermalm.

    Är det inte väldigt intressant att alla dessa områden genomgår i princip samma gentrifieringsprocess? Områden som gentrifierats färdigt har ju nästan förlorat sin särart ocjh platsbundenhet. De är utbytbara. Som en betongförort.

  5. karlr

    blir man färdig med sånt? jag trodde att det liksom följde konjunkturen i allmänhet. Fast det kanske är den lilla fluktuationen i den stora gentrifieringsproc.

    ?

  6. henrikb

    Kanske finns det en fara med att planera för att starta en process? Vilka nycketal (jaja, byråkratspråk) ska man använda sig av osv.? En utveckling av artikeln hade varit spännande!

  7. Pingback: Betongelit

  8. Pingback: Accelererande stadsutveckling « Betongelit

  9. Pingback: alla lyor lika « Betongelit

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s