Hade en kompis på besök i helgen. Efter ett par öl hamnade vi i en minst sagt eldfängd diskussion om bostadsmarknaden och marknadshyror. De bästa argumenten förtjänar att återges här:
- Inflyttningen till våra städer är en stark trend som inte visar några tecken på att avta. Om städerna ska kunna vara fortsatt livskraftiga och skapa jobb krävs en mer flexibel bostadsmarknad, där man kan flytta för att jobba och driva företag. Richard Florida skriver om varför det här är viktigt i Wall Street Journal.
- Idag är kötiderna för hyreslägenheter groteskt långa i Stockholm, Malmö och Göteborg. Det enda reella, lagliga alternativet är att köpa en bostadsrätt. Det gör att unga människor måste skuldsätta sig tidigt, får svårt att flytta efter behov och blir mer sårbara på arbets- och bostadsmarknaden.
- De som får tillgång till hyreslägenheter idag tillhör en priviligierad grupp. Eftersom vinsterna från hyreslägenheterna ligger långt under marknadsvärdet på husen (Stockholmshems vinst låg på cirka 0,5% av beståndets marknadsvärde exkl. försäljningar 2009), subventionerar vi i praktiken boendet för denna priviligierade grupp idag.
- ”Tvånget” att köpa en bostadsrätt hindrar unga som inte har föräldrar som kan hjälpa dem med lån att komma in på bostadsmarknaden.
- Genom att införa marknadshyror skulle vi i ett slag ”låsa upp” bostadsbeståndet. Bostads- och arbetsmarknaden skulle bli mer flexibel, trösklarna skulle minska för att komma in.
- Det är en åtgärd som direkt gynnar unga. Unga kan tänka sig att dela lägenheter, och bo tätt tillsammans för att kunna bo centralt. Staden skulle bli tätare, och kanske i längden mer hållbar.
- Du får möjlighet att välja om du vill prioritera ditt boende. Två unga tjejer från Södertälje, som fått jobb på ett kafé har chansen att flytta ihop kollektivt, och bo tätare i innerstan. Idag finns inte den möjligheten annat än om de har rika föräldrar som kan ta ett banklån eller köpa ett hyreskontrakt svart.
Jag väljer att stanna där. Det här är ett par starka argument för marknadshyror. Men. Stay tuned för motargument. De finns. Och de är också starka. Vad tycker du?
av: Karl Westin
Betongelit 
Att man får möjlighet att ”välja” hur man vill bo är väl en lite skev syn på det hela? Att bo trångt är kanske inte ens val utan snarare ens lott.
Men varför skulle bostadsmarknaden bli mer flexibel med marknadshyror? Jag trodde det var bristen på bostäder (och då billigare hyresrätter) som förhindrar att människor flyttar.
Hej Jacob!
Tack för en bra kommentar!
Idag har vi en extremt oflexibel bostadsmarknad. Folk köar i 10 år eller mer för en lägenhet. Följden blir att många väljer att a) köpa en bostadsrätt eller b) flytta någon annan stans.
För att flytta till Stockholm och ta ett jobb idag är du i princip tvungen att köpa en bostadsrätt. Om du får ett bättre jobb i Göteborg, eller ett erbjudande i Köpenhamn, måste du då gå igenom processen att sälja bostadsrätten, hitta en ny och köpa den. Om värdet är lägre än när du köpte den kommer du göra en förlust. Därför vill du kanske inte flytta.
”Tvånget” att köpa en bostadsrätt stänger ute fler från marknaden än vad marknadshyror skulle göra. Med dagens bostadsrättssystem behöver du rika föräldrar, med bra kontakter på banken, som kan ordna ett lån åt dig. Det räcker inte med att du har en bra inkomst själv.
De extremt långa hyresköerna gör att folk sitter på sina kontrakt. Man väljer att hyra ut i andra eller tredje hand istället för att säga upp lägenheten och flytta. Om marknaden hade fått ha sin gång hade vissa lägenheter blivit extremt dyra, men de hade åtminstone kunnat bli tillgängliga.
Angående subventioneringstanken
Allmännyttan i sig får inte ta för mycket vinst, därför ligger Stockholmshem och andra lågt. Skulle de ligga högre och därmed mer marknadsmässiga skulle alltså hyrespristaket ökas vilket i sin tur gör att man kommer närmre marknadshyror.
Så visst, det är en subventionering, men så är det också tänkt en gång. Visst blir de då också priviligierade. Betalning i kötid.
Jag tror inte på att det är en åtgärd som direkt gynnar unga. När man skriver på ett kontrakt så ska det kollas ens betalningsförmåga. Man kommer inte undan det här med fast jobb eller i vart fall stor inkomst. Ifall man nu är tre kids som ska dela lgh och den ska stå på någon är det den som också ska kunna bära kostnaden. Där är du nog tillbaka i en andrahandsmarknad.
Säg om man nu, på marginalen, har råd med en brf. Den allmänna prisstegringen har gjort att man som köpare har allt mindre pengar på fickan varje månad, dvs ens rörliga kapital minskar. Jag hörde på plånboken i P1 i diskussion om detta citerat ”Snart har varenda lägenhet italienskt kakel i badrum och kök men ifall diskmaskinen går sönder har man inte råd att byta den”. Släpper man hyresmarknaden så är det samma sak där, fast ok, utan insatsen. Men med det fasta jobbet istället.
Nu, utan att tänka för mycket, låter jag bollen rulla vidare.
Bra skrivet. Dissade en värvare från hyresgästföreningen nyligen när det framkom att de jobbade för att ha kvar hyresregleringen. Rent vansinne och som sagt en subvention av de som redan har.
Jag förstår inte det där argumentet med att det är ett val att kunna bo trångt? Vad händer med alla som bor i Hyresrätt idag men som inte skulle ha råd att bo kvar? Vilket val har de?
Det är ett skämt att påstå att någon skulle tjäna på marknadshyror förutom fastighetsägare och brf priser.
Är det så farligt att stå i kön ett år och få en lägenhet i Råcksta?
https://bokabostad.stockholm.se/Statistik/StatistikKotidGenomsnitt.aspx
Här finns en avancerad argumentation – inte mot marknadshyror som princip men mot marknadshyror i Stockholm (och andra storstäder) just nu: http://www.alternativstad.nu/Dokument/marknadshyror.html