Äggskal i omloppsbana

När man ser videon som SIKA publicerat här, med ett framtida spårtaxisystem, inser jag hur massiva ingångskostnader ett sånt här system kräver. På något vis har inte detta varit tydligt tidigare. Även om man bortser från alla problem med automation och mekatronik, eller för den skull byggnationen som sådan, inser man ändå att bara själva markåtkomsten (luftåtkomsten) blir en övermäktig uppgift. Jag antar att man måste nå upp till en viss kritisk längd på bansystemet innan det kan anses som operationellt, alltså måste man lösa markåtkomsten på ett bräde ungefär. Sen kan man ju undra varifrån man kan frisätta en hel division lantmätare till det här.

Hur blir intrånget i bebyggelsemiljön? Det här ska fungera år 2040, tills dess har vi en byggarbetsplats utan dess like. Jag har svårt att tänka mig att äggen som flyger omkring inte kommer kännas hotfulla när man passerar på marken under dem. Balkarna som är den uppochnervända rälsen är ju inte heller direkt smäckra.

Sen slog det mig, varför ska man bygga ett nytt infrastruktursystem, när man inte kan transportera gods på det? Kanske är planen att bygga speciella godsägg i lättmaterial för att inte belasta skenorna för mycket, max last ett ton. Fast det verkar inte så troligt.

SIKA tar uppdrag från näringsdepartementet. Hoppas infrastrukturminister Åsa Torstensson lägger projektet i malpåse. Lite mindre familjen Jetson, lite mer diskbänksrealism.

Av: Karl Rüter

Advertisements

28 kommentarer

Filed under infrastruktur, kollektivtrafik, samhällsplanering, spårtaxi

28 responses to “Äggskal i omloppsbana

  1. David Lindelöw

    Och vad gör man med området under rälsen?

  2. karlr

    På filmen låter man området under vara som tidigare, ser det ut som. Var det Gång och Cykelbana så får det vara det, om det var bilväg ska det vara det, likaså åker och vad man nu kan hitta på. Lite som ett liftsystem i fjällen, fast rätt mycket större…

  3. Det är ju idiotiskt att lägga en massa pengar på detta när man istället borde lägga pengar på att bygga ut tunnelbana och spårväg.

    Om det är miljöaspekten man är orolig för är det väl i så fall extremt mycket smartare att se till att människor investerar i små elbilar för sin pendling?

  4. Carl Volckerts

    Ett liknande system har byggts i Perugia, Italien. Ritat av Jean Nouvel. http://www.funivie.org/pagine/speciali/minimetro_perugia/ Men dar handlar det om enskilda forarlosa vagnar (liknande tunnelbanan i cph) som dras av en vajer. Anledningen till att det byggdes var brist pa markyta och stora hojdskillnader. Inte Stockholm precis…

  5. Jonas

    Carl V: Perugias system verkar ju inte alls så ”lätt och smidigt” som de system spårtaxiförespråkarna pratar om. Rälsen som visas på bilderna är antagligen 4-5 meter bred, vilket gör (som den första bilden visar) att systemet kräver mycket utrymme och breda stråk att dras fram på. Känns snarare som ett argument mot spårtaxi, inte för (även om jag inte får intrycket att du tar ställning för/emot i ditt inlägg).

  6. David Lindelöw

    Karl: Jag förstår dock inte ditt godsargument. Hur många platt-tv:s och spannmål transporteras i Stockholms tunnelbana och på Göteborgs spårvagn?

    Och Citytunneln byggs ju för endast persontrafik. Differentiering!

  7. karlr

    –>David.
    Nja, godset var som en förlängning av det hela. Om man nu har ett system där man kan åka vart man vill, eller iallafall till väldigt många olika platser, så hade det då varit bra om man kunde utnyttja det för gods också, som till exempel till en matbutik nära dig. När man bygger ett nytt dyrt system, så för att få det att ekonomiskt bära sig (i den mån det går) så borde man alltså maxutnyttja det. Då även för godstransport. Så här i efterhand så inser jag att jag kanske borde strykt den delen, men man var liksom lite ivrig 😉

    Citytunneln har iaf en alternativ rutt för gods, såattsäga.

    –> Anders Gardebring
    jo, det vore helt klart bättre med små elbilar. Jag håller helt med. Då borde man beskatta de andra drivmedlen mkt hårdare, istället för att subventionera de små elbilarna. Och politiskt verkar det inte som det låter sig göras. Tyvärr.

  8. Kommer inte spårtaxi bullra mycket mer? En spårvagn har 80 sittplatser. Ett ägg befordrar kanske en enda människa. 80 ägg måste ju bullra mer än en spårvagn. På ett redan bullrigt ställe som Arlanda kan jag tänka mig att spårtaxi fyller en uppgift, men i städerna måste vi gå och cykla mer, och åka mer spårvagn och tunnelbana.

    Hälften av alla bilresor i Sverige är kortare än fem kilometer, det behövs inga spårtaxi för att ersätta. Fem kilometer tar 15-20 minuter att cykla.

  9. Erik har en väldigt viktig poäng här. Att minska trafikflödet behöver inte bara göras på teknisk väg (exempelvis med äggskal) utan handlar lika mycket om en inställning. Låter rätt krystat, men så är det ju faktiskt. Men det är väl lättare att få pengar till ett häftigt teknikprojekt än tråkiga informationsbroshyrer från statsverket…

  10. Förutom bra cykelbanor och cykelparkeringar mm kanske man skulle satsa på kändisar. Jag hörde att Ilmar Reepalu, kommunordförande i Malmö, cyklade till nån rättegång häromdagen. Stefan Edman är ambassadör för Svensk Cykling. Kommunalrådet i Göteborg Anneli Hulthén tycker att lycka är att cykla till jobbet. Jag tror Carl Bildt cyklade till jobbet när han var statsminister.

    Det behövs förebilder, och kommunordföranden som cyklar till en rättegång är väl just sånt som behövs för att folk ska inse att man inte blir så farligt svettig och smutsig av att cykla, inte ens i november.

  11. David Lindelöw

    Erik: Låter som att du pratar om det ännu outforskade forskningsfältet Celebrity Mobility Management (CMM). Vår käre kung var ju lite av en pionjär i sammanhanget när han åkte tåg på Öresundsbron för att träffa sina danska släktingar back in the days. Vi måste få en Idol-kändis att cykla på Youtube helt enkelt. Då skulle det bli fart på det svenska trampandet.

    Henrik: Vad är statsverket? Är det dom som gör alla broschyrer som staten ger ut?

  12. Idolkändis, ja varför inte. Det måste vara någon ”vanlig” typ, inte nån superidrottare eller Göran Kropp eller nåt. Nån som visar att det går.

  13. karl_wetongelit

    Word up för din slutkommentar mr Rüter!

    David – kan du varumärkesskydda CMM innan någon lundatrafikplaneringsföretagsvede får syn på det?

  14. christer ljungberg

    Visst var CMM bra! Kul att det kan komma ut något bra ur ett inlägg om spårtaxi….

    Sök på spårtaxi i min blogg så hittar ni ett och annat!

  15. Lasse

    Det främsta orsaken till att folk inte vill använda kollektivtrafiken i Göteborg är att vagnarna/bussarna är för sunkiga enlig en enkät i GP. Klotter, pisslukt och alkisar som medpassagerare ses som det stora problemet, inte glesa turlistor. Det är ett stark skäl till att jag inte tror på spårtaxi, dom skulle bli perfekta offer för skadegörelse och vem vill riskera att hamna i samma lilla kupé som en psykfall? Nej, idén är död.

  16. Tål man inte klotter och andra människor kan man inte vistas på stan överhuvudtaget. Klottret i spårvagnarna saneras bort ganska snabbt faktiskt, urinlukt har jag aldrig stött på, och alkisarna är få och oftast harmlösa.

  17. Lasse

    Jag håller med dig, så farligt är det inte. Men många väljer som sagt bort kollektivtrafiken av de här skälen. Och det är skillnad på en stor vagn där många sitter samman och en liten halvprivat kupé. Civiliteten sjunker betydligt när folk tror att ingen ser dem så skadegörelsen skulle förmodligen bli betydande i spårtaxin.

  18. Jo du har ju rätt i det, jag reagerar bara på alla ursäkter folk svänger sig med.

    Spårvagnarna har iofs bevakningskamera, och det lär spårtaxi också få. Så jag åker aldrig spårvagn, för tänk om jag filmas när jag petar mig i näsan! 😉

  19. Lasse

    Fast bevakningskamerorna har gjort att det känns bra mycket tryggare att åka vagnen på kvällarna nuförtiden, så jag gillar dem. Att fräscha upp vagnar och hållplater är viktigt tycker jag för att öka kollektivtrafikåkandet i Gbg (och annorstädes). I Gbg är man ju inne i en process av detta, mycket är redan gjort. Men jag tycker också att man skulle kunna utveckla busstrafiken till att bli tystare, bekvämare, lyxigare. I Curitiba i Brasilien så har man t.ex hållplatser som är väderskyddade, nästan som tunnelbanehållplatser. Och varför är det fortfarande så skumpigt att åka buss? Det kan jag inte förstå. Inbromsning och accelerationer skulle kunna ske lugnare och tystare, igengäld kunde bussarna tillåtas ha en högre topphastighet mellan stoppen.

  20. karlr

    –>Lasse
    Visst skulle man kunna göra det bekvämare och mer lyx, men finns det inte bättre platser att lägga de pengarna på, som högre turtäthet, nya linjer osv osv.
    Tror inte att folk heller är villiga till höjda biljettpriser för lite extra bekvämlighet, man får ju ändå inte sitta i rusningstrafik såattsäga.

  21. Lasse

    Högre turtäthet kanske inte är det främsta sättet att öka åkandet vilket enkäten indikerade. ”Lyx” är kanske ett kostigt ord att använda men jag menar att resandet måste förädlas betydligt jämfört med idag för att attrahera dom som väljer bilen. Många städer har fräschare bussar än dem vi är vana vid i Göteborg. Men kostnaden för detta kan man inte ta ut på biljettpriset, K2020 kommer att kosta i kommunens skattkista.

  22. Daniel Mellgren

    Intressant det här med spårtaxi. Framför allt om man jämför med exempelvis spårvagnen som flera städer i Sverige idag har kikat på som alternativ.

    Det stämmer i att det är en hel del initiala kostnader men det är det väl för spårvagnar också? Spårvagnar behöver väl en ”kritisk” längd de också för att bli operationella. Men fördelen med spårtaxi är att de är förarlösa, där sparar man en mycket stor del av driftskostnaderna. Men visst frågan är lång ifrån löst.

    Vad gäller markåtkomst undrar jag om det är ett övermäktigt problem som du säger. Skulle man inte kunna använda sig av samma principer som för spårvagn till exempel? Isåfall, ”brist på lantmätare”, är införande av spårvagnssystem också omöjligt med samma resonemang?

    Jag håller med David om att godstrafiken inte är ett måste i ett system som detta. Det kanske kan fungera i mindre skalor dock. Har svårt att se att ett trafiksystem löser alla problem. Spårtaxi är främst för persontransport.

    Åsikten om hotfulla ägg är och osmäckra balkar är också intressant. Sådant anser jag vara en vanesak men framför allt ser jag vägtrafiken som mycket mer hotfull och osmäcker med olyckor, emissioner, buller osäkerhet som följder. Dessutom stjäl den plats från gatorna, stadens livsrum där folk vill gå och leva men hindras i stor utsträckning idag pga vägtrafikens utbredning. Vad är mest hotfullt – en spårtaxi som svävar förbi (finns kommersiella icke-hängande varianter också) så gott som ljudlöst 4 meter ovanför huvudet eller en stor SUV på två ton som kör ut framför dina barn? Kanske inte realistisk jämförelse men principen är viktig och hur vi tar vägtrafiken som självklar idag.

    Marken under spårtaxisystemet, vad skall den användas till? Grönområde, cykelleder – ja allt är möjligt! Mer yta åt stadsborna att leva på. Eller förtäta om man vill det på längre sikt.

    Men visst finns det många funderingar, till exempel angående säkerhet, ska man klättra ner om taxin blir stillastående? Trygghet är också en viktig faktor. Kommer folk att tränga sig på andras taxivagnar? Svårt att svara på, i och med att man beställer sin egen resa och bara man själv vet var taxin stannar minskar risken kanske lite. Meningen är att man åker själv eller i eget sällskap upp till 6 personer och varje vagn är reserverad åt kunden exklusivt. Samtidigt kan någon tränga sig in i ens bil och våldföra sig på människor redan idag. Man har skojjat lite om att införa en larmknapp som kör taxin direkt till polisstationen utan stopp, hehe. Kul tanke. Vandalismen är också ett problem.

    Till slut vill jag kommentera din avrundning angående diskbänksrealismen som du efterfrågar. Jag frågar tillbaka – är det inte bland annat denna fula, fega och bekväma diskbänksrealism som gjort att vi inte sett nytänkande kommersiellt gångbara exempel som spårbilstaxi förrän nu?

    Bra blogg, Karl, och ni andra! Fortsätt det goda arbetet med att våga kritisera och tänka nytt!

  23. karlr

    –> Daniel Mellgren

    oj, ja, intressanta kommentarer. Jag ska bemöta dem efter förmåga såattsäga.

    diskbänksrealismen lämnar jag därhän, är mest att se som en pointer.

    Visst, man behöver kanske inte en hel division lantmätare för att lösa problemet, fast man kan kolla järnvägslagen (LBJ) där man löser markåtkomst innan man börjar exploatera. Tar lång tid och det på platser som långt ifrån alltid är tätbebyggda. Hur man gör med spårvagn vet jag inte, men troligen äger inte de sin mark. Hursomhelst är processerna inte billiga. Resonemanget här handlar mycket om samhällskostnad, till vilket pris är vi villiga att trycka upp spårtaxi när vi kan möta behovet med andra system som är billigare?

    Sen är ju intrånget något större med spårtaxi än med spårvagn… Ständigt blockerat luftrum av rälsen, jämfört med spår i mark.

    De initiala kostnaderna bedömer jag (sådär mellan tummen och pekfingret) att bli skyhögt mycket högre med Spårtaxi än med dito vagn. Kolla bara videon SIKA lagt ut, för mig känns det som helt olika divisioner.

    Som du själv säger är det svårt att svara på hur det blir med tryggheten i vagnarna. Det jag syftade på i inlägget är mer av stadsbyggnadsmässig natur. Visst, man kan säga att det är en vanesak, men vilken sak att vänja sig vid! Men ja, vi tar i mångt biltrafiken i en stad som självklar, det har du rätt i.

    I slutet säger du att spårtaxin är ett kommersiellt gångbart transportsystem. För en stad antar jag. På vilket sätt är det det?

  24. Peter Jacobsson

    Hur mycket är inte de massiva ingångskostnader när man köper en ny bil. Avstå från denna nya bil 300 000 kr multiplicera med antalet invånare och vi har till stor del betalat detta system som förverkligar det gröna samhället utan att ge avkall på kommunikation.
    Distribution sker genom att bättre integrera järnvägen med det klassiska landsvägsnätet och att till viss del använda spårbilsnätet för varudistrubition

  25. Peter, jag har redan avstått från bilen för 300 000 kr. Jag har inget behov av det. Jag har inget behov av spårtaxi för 300 000 kr heller. Jag klarar mig utmärkt med cykel, kollektivtrafik och vanlig taxi. Och det kostar inga 300 000 kr.

  26. Bo Lagerqvist

    I Amsterdam kör man gods på innerstadsspårvägen i lågtrafik. ett privat företag har anlitats för driften. Även Dresden har ett liknande system.

    I Sverige diskuterar man och utreder – i utlandet agerar man. Varför är vi så rädda för att satsa på modern beprövad teknik och varför har vi bara tre el-bussar i trafik (ca 40.000 ute i världen) i Sverige och inte en enda hybridbuss (tusen och åter tusen ute i världen) ?

    SIKA och andra utredare gör oss en björntjänst. De kommer med utredning efter utredning med olika orealiserbara drömmar medan andra länder bygger moderna utsläppsfria spårvägar och elbussystem. Och politikerna fattar ingenting.

  27. karlr

    Ja, fast SIKA får ju uppdrag från just politikerna, de tar inte egna initiativ till spårtaxi.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s