Kategoriarkiv: fastighetsbildning

FBL, skogen och klimatet

Fastighetsbildningslagen (FBL, 1970:988) innehåller i 3 kap ett par paragrafer (§ 5-8) som reglerar fastighetsbildning med jordbruks- och skogsfastigheter. § 7 säger bla ”mark som är avsedd för skogsbruk får inte delas in på ett sådant sätt att möjligheten att ekonomiskt utnyttja skogen undergår försämring av någon betydelse…” I § 6 står det ”fastighetsbildning som berör en jordbruksfastighet får inte äga rum om åtgärden är ägnad att medföra någon olägenhet av betydelse för jordbruksnäringen.”

Förarbetena handlar en del om att man inte ska försämra jord- och skogsbruksnäringen ifall kristid kommer. Dock har man i praxis gått mot att uppluckra detta (exjobb). Idag bor alltså många på landsbygden snarare för att öka sin livskvalitet än för att bedriva näringsverksamhet. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv innebär det att värdet av skogen som bihang till bostad är mycket större än värdet som skogsfastighet. Eller för att citera exjobbet ”Att äga har blivit ett incitament för att köpa skog, och då också en markanvändning i sig.”

Detta leder till att skogsmarken ifråga brukas alltför extensivt, dvs för lite i förhållande till vilken avkastning den kan ge. Vilket går emot jordbruksnäringen och paragraferna ovan. Som i sin tur står lite på kant med förutsättningarna för en levande landsbygd, och som finns reglerad i miljöbalken. Man får ett motsatsförhållande mellan ekonomiskt driven stordrift och de som vill ha skogen för husbehov, jakt och allmänt värdeförhöjande yta mer än skogsbruk.

Jag gillar utvecklingen mot en mer levande landsbygd även om man alltsomoftast suckar när man ser en ny hästgård; snart vanligare än kantareller i skogen. Det jag undrar är hur det blir om man börjar implementera mer av den globala uppvärmningen i FBLs tredje kapitel. Hur viktig blir jordbruksmarken? Kommer vi eftersträva ett mer självhushållande samhälle eller är det återgång till stordrift som gäller? Kommer man återgå till en mer bokstavstrogen tolkning av lagen? Och vad hade det för betydelse för landsbygden?

Av: Karl Rüter

2 kommentarer

Under fastighetsbildning, FBL, samhällsplanering, skogsbruk

Storkvarteret som sprängdes

I Barcelona har de öppnat upp en del storkvarter i stadsdelen Eixample för parkmiljö. Detta skriver tidningen Arkitekten om här. Stadsdelen är mycket tätbyggd och offentliga ytor fanns tidigare egentligen bara i de avfasade hörnen på gatukorsningarna. Tanken är att man numera ska ha max 200 meter till en park från därifrån man bor, om man nu bor i den stadsdelen.

Det man har gjort är att låta privata intressenter köpa upp innergården, som får finansiera parken, mot att de äger marken under parkytan, 3D-fastighetsbildning. På så sätt har man fått loss pengar till projektet. Om fastighetsägaren inte vill släppa gården så kan man expropiera marken.

I slutet av Arkitektens artikel testar de idén på Stockholm med slutsatsen att samma behov inte finns där, att staden inte är tillräckligt tät för att det ska vara intressant. Men för att länka till en tidigare artikel om brist på yta för barn i storstaden att leka på så blir svaret JA, det behövs.

Av: Karl Rüter

9 kommentarer

Under fastighetsbildning, förtätning, livsmiljö, samhällsplanering

Ägd!

Riksdagen har lagt en motion i år om att införa en ny boendeform i Sverige, ägarlägenheten. Att äga sin lägenhet ska ungefär bli som att äga ett radhus eller en friliggande byggnad. Man kommer alltså att fastighetsindela de olika lägenheterna, det ska bli självständiga fastigheter av dem, fast med servitut tillkopplat till de gemensamma ytorna och till alla rör och ledningar.

Den gamla regeringen sköt upp denna fråga då man ansåg att man inte var på det klara med hur den tredimensionella fastighetsbildningen fungerade i praktiken. Moderaterna har nu lämnat en motion till riksdagen om att få införa ägarlägenheter.

Man ska få möjlighet att gå in och köpa så kallade luftfastigheter, det vill säga lägenheter som inte är byggda än, vilka ska medföra ökat byggande samt större variation på lägenheterna/affärslokalerna då man kan vara med och planera sin egna lägenhet. Åtminstone hävdar byggbranschen detta. (SOU 2 002:21, ”att äga sin lägenhet”)

Man ska inte kunna köpa ägarlägenheter i befintliga byggnader, boendeformen ska endast gå att instifta i nybyggen. På det sättet slipper man en hel rad oönskade effekter på bostadsmarknaden. Men å andra sidan, man bygger på ett sätt som öppnar möjligheter för oseriösa ägare som hyr ut i andra hand ett helt fång med lägenheter, istället för att bo där. Man kan tycka att det skulle finnas en antalsbegränsning eller motsvarande här.

Tror dock att eftersom folk i hyresrätter/bostadsrätter inte alltid kommer så bra överens så lär det inte bli bättre med ägarlägenheter, ingen förening att vända sig till, och stadsbyggnadskontoret kommer att bli än mer överöst med klagomål.

Motionen säger att det kommer att byggas fler lägenheter, fast det är knappast personer som har svårt att få tag i tak över huvudet som kommer att köpa luftslott. Flyttkarusellen kommer i de flesta fall inte heller nå ner så att fler hyresrätter blir lediga, anser jag.

Behövs det en ny boendeform? Tjänar vi på detta? Bidrar detta till en bättre stadsbild?
Mina svar på dessa frågor är ett svagt jakande/nekande beroende på humör.

8 kommentarer

Under ägarlägenhet, fastighetsbildning, politik, Staden

Skatteverket och stadsbilden

Fastnade för en artikel i Sydsvenskan den 2 juni. Återges med lite egna tankar här nedan.

Lokalhyrorna i centrum i många städer skjuter i höjden. Många bostadsfastigheter har lokaler för handel i bottenplan. Om mer än 40 procent av fastighetsföreningens intäkter kommer från dessa lokalhyror klassas föreningen som en oäkta bostadsrättsförening, detta räknar Skatteverket ut mha en schablon. Oäktingen får betala mer skatt, man får inte heller uppskov med reavinstskatt och man riskerar att få sänkt värde på sin fastighet.

När det rör sig om bostadsrätter får de föreningar som inte hyr ut sina affärslokaler utan säljer de som andelar skatta för en inkomst man inte har. Alltså, bostadsrätter utan inkomst från näringsverksamhet, men med en fingerad inkomst på mer än 40 % av totala inkomsten, får betala som om de hade det.

För att åtgärda problemet har en del berörda fastighetsägare försökt stycka av bottenplanet genom trediminensionell fastighetsbildning. Det har visat sig problematiskt bl.a. då man måste brandsäkra på ett helt annat sätt mellan fastigheter än inom en fastighet.

Någonstans rör detta sig om folk som kommer ikläm för att Skatteverket gör en nyundersökning av fastighetsbeståndet i Skåne. Men det kommer också att påverka stadsbilden.

Fler fastighetsföreningar i centrum kommer vilja omvandla affärsverksamhet till bostäder för att komma undan skatten. Eller stycka av tredimensionellt, där det är möjligt. Vi vill knappast ha färre affärslokaler i centrum, men en rimlig lösning för en bostadsrättsförening i kläm är att göra om affärslokalen till bostad och därigenom minska den totala affärsytan i föreningen. När affärshyrorna i området höjs ännu mer kommer man tvingas omvandla ännu fler affärer. Dåligt.

En annan lösning vore att Skatteverket funderar lite mer på vad deras skatter har för påverkan på stadsbilden.

Lämna en kommentar

Under bostadsrätt, fastighetsbildning, skatteverket, Staden