Ständigt på tåget

Kan Siljansregionen bli verklig? Är Fjärde storstadsregionen ett tjänstemannautspel utan politisk förankring eller arbetar de verkligen gemensamt mot ett tätare samarbete mellan Norrköping, Linköping och Motala? Är strävan mot färre och större regioner hållbart ur miljö- och trafikhänseende? Hur kul är det att pendla egentligen?

Nutek menar att näringslivsförstoringen har skett snabbt från 1970 tills nu (2005). Då hade man 187 olika arbetsmarknadsregioner, dvs någon slags självförsörjande enhet, men nu är vi nere i 85. Dessa kallas LA-regioner och baseras på den dagliga arbetspendlingen.

Vidare kan man alltså konstatera att regionförstoring innebär ökat transportarbete. Vi reser mer helt enkelt. (källa, s.11) I det refererade dokumentet sägs också att begreppet regionförstoring bara finns i Norden. Författaren pekar på att det är de glesbyggda ländernas syn på transport som ligger bakom begreppet. På kontinenten pratar man istället om jobbmatchning, dvs att man flyttar dit där man har jobbet och myndigheter arbetar i sin tur för att underlätta detta.

Här finns trådar att dra i. En tendens jag har tyckt mig se är att många mindre kommuner inom rimligt avstånd inte längre bryr sig om att kunna stå på egna ben. Man nöjer sig med att vara en sovstad (sovkommun) till en större ort. Region Skåne är full av dessa kommuner, man kan lite grovt säga att vi har två till fyra någotsånär självständiga regioner i landsändan. Nutek hade säkert sagt att det var tio, LA-synsättet verkar inte vara ohotat. Man kan nämna Lomma, Staffanstorp, Svedala, Simrishamn m.fl. som kommuner som åtminstone inte helt och hållet står på egna ben.

Det verkar finnas åtminstone två olika sidor av myntet regionförstoringen. Dels kronan som innebär något positivt, arbetsmarknaden blir mer rörlig och bostadsmarknaden mindre hetsig. Sen har vi klaven som övriga Europa verkar ha fått upp när de singlade slanten, att ökat transportarbete är just ökat transportarbete och ska motverkas genom att främja flyttlass.

Ok, vi har större avstånd och färre människor boende/kvadratkilometer rent generellt, men kan väl knappast vara det som gör att Norden går i motsatt riktning mot resten av Europa? Risken finns att nordborna återigen blir ett resande folk, denna gången på tåget mellan hemmet och kneget.

/Karl Rüter

Annonser

12 kommentarer

Filed under jobbmatchning, regionförstoring, trafik

12 responses to “Ständigt på tåget

  1. David Lindelöw

    Vad menar du med att Norden går i motsatt riktning mot resten av Europa? Att regionförstoringen är påtagligare här? (finns ju knappt ett ord på engelska för fenomenet)

    Det beror nog på att den kritiska befolknings-/arbetsmarknadsstorleken kräver större regioner i Norden på grund av lägre befolkningstäthet. Jag gissar att till exempel Beneluxländerna inte har samma behov att uppmuntra förstoring av lokal arbetsmarknader eftersom tätheten är så mycket större.

  2. Henrik

    Jag skulle titta på på bostadsmarknadens flexibilitet kanske?
    Vi vet att en stelare bostadsmarknad (tex en därmed i högre grad måste äga sitt eget boende) minskar flexibliteten på arbetsmarknaden och ökar sannolikt även arbetsösheten. För att kompensera för detta reser vi till jobbet istället för att flytta till det?

  3. karlr

    med norden i motsatt riktning menar jag regionförstoring istället för jobbmatchning.

    Men sen då i Benelux, det ges ett ökat utbud (man har ju nära till mycket), rimligtvis, alltså borde specialiseringsgraden öka och transporterna också då, enligt den modellen. så på det sättet blir det ändå en ökad storlek på arbetsmarknaden.

    Henrik, det där med arbetsmarknaden låter ju vettigt, men jag är inte säker på att jag hänger med i svängarna helt och hållet där..

  4. Ingen kan väl säga att Stockholm är litet. Ändå pågår regionförstoringen med ohejdad kraft även där. Stockholmspolitikerna vill på fullt allvar att städer som Eskilstuna och Västerås ska bli nån sorts förstäder till Stockholm istället för att, som artikelförfattaren ovan säger, stå på egna ben.

    Och i det syftet byggs snabba kommunikationer upp.

    Det lär ska finnas nån sorts konstant som säger att en människa är beredd att acceptera upp till 40 minuters pendlingstid. Ju snabbare kommunikationer desto längre genomsnittligt pendlingsavstånd och desto mer trafik. Och desto mer kommer förstås varje ort för sig att specialisera sig på ett allt snävare utbud. Samtidigt som infrastrukturen blir dyrare och dyrare.

  5. David Lindelöw

    Jan:

    Den där konstanten för pendlingstid råkade mitt exjobb handla om. Man kallar det kritiskt restidsintervall, det intervall där resandemotståndet minskar som mest. Runt 45 minuter brukar ofta anges. Det finns inget mer säljande i regionsammanhang än en restidsgraf som ”visar” hur många resenärer som kan vinnas på en minskad restid. Mer om detta på Betongelit snart.

  6. karlr

    Kul David med ett helt exjobb här! Men hur ska det få plats om bara presentationen tog över 40 min? 😉

    Stockholm är en underlig plats… Det är särskilt konstigt att man vill ha in rätt stora grannstäder på det sättet, de kommer ju betala skatt i sina hemkommuner, inte i Stockholm. Vad vill Eskilstuna- och Västeråspolitikerna? Också inkorporeras? De är ju ändå städer på ett helt annat sätt än Lomma och Staffanstorp.

  7. Ansvarskomitténs slutbetänkande:
    ”Över huvud taget ger indelningen i arbetsmarknadsregioner ett mått på
    människors rörelsemönster och är därför naturliga byggstenar i
    planering av såväl trafik, infrastruktur och annan markanvändning
    som utbildning, vård och annan samhällsservice.”

    Oroväckande slutsats?

  8. karlr

    Tja, fast om vi håller kvar Simrishamn som en egen LA-enhet så blir det ju jobbmatchning för hela slanten, inget utökat pågatågande dit inte…

    Men det verkar lite svajigt.

  9. Jodå, det jobbas med Fjärde Storstadsregionen. Och Linköping/Norrköping genomför just nu gemensam översiktsplanering. Det finns en hel del samarbeten och städerna kommer med tiden att slås samman – ganska lång tid dock, arbetet skulle kunna gå snabbare och vara mer effektivt.

    Det är bra för landet med större städer och fler storstadsregioner. Linköping/Norrköping är inte ännu någon stordtadsregion men jobbar på det.

    Jag har skrivit en artyikel i ämnet på http://www.storstadlinkoping.se

  10. karlr

    –>Hans
    Det är kul att det går framåt. Ska bli Mkt intressant att kolla in ÖPn när den kommer.
    Jag läste på er blogg om 4-storstadsregionen. Utifrån sett ser det ut lite som det är delat i två läger, de som arbetar för och de arbetar mest som vanligt. Men mer samarbete är fint. Det tror jag på.

  11. Pingback: Restid I: Slaget om Lessebo « Betongelit

  12. Jacob

    Jan Amcoff skriver i Geografiska Annaler Sept. 2009 vol. 91B om lokala arbetsmarknadsorganisationer. Han hävdar delvis att minskningen är en myt och uppfattningen baseras på de feltolkningar som görs från det statistiska underlaget. Han efterfrågar vidare fler undersökningar som grundar sig i människors uppfattningar.

    Den tiondel som pendlar mest har ökat (oftast veckopendlare). De 9 andra har ett nästintill oförändrat pendlingsmönster.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s