Kejsarens nya färgexplosion

I Stockholm har de precis byggt hyresrätter på Barkarby flygfält. DN skriver om att företaget bakom, ”Din Bostad”, tagit in konstnären AnnMari Benckert för att färgsätta husen. Med uppmuntran från kommunen: ”Kommunens signal var tydlig: satsa på lite djärvare färgsättning!”  Resultatet? ”Fasaderna är omväxlande gröna och vita i olika nyanser, balkongerna röda, pelarna grå och taken svarta.”
originalÄr detta en ”djärvare färgsättning” i Sverige 2008? Lite galnare ska det väl vara för att klassas som ”djärvt”.

Har det från Din Bostads håll har varit viktigare med en konstnär i projektet för att skapa uppmärksamhet, än att faktiskt göra något särskiljande? Detta enligt den estetiska hierarkin där arkitekten står över formgivaren men fortfarande blickar upp mot den platå där konstnären residerar. En färgsättning gjord av en konstnär är per definition bättre än en som en arkitekt gjort. Skit samma om den sedan bara består av en färglärans grundövning med komplementärfärger.
exempel2Varför så mycket uppmärksamhet för så lite? Martin Kann ger kanske en del av svaret, när han berättar om sitt omslag till Soundtrack of Our Lives nya skiva. Han ville härma ”ett obehagligt formspråk som drar in en massa människor i något de kanske inte vill vara”. Martin pratar om masskommunicerade företag, som kommunicerar med bilder som visar leende människor i avskalade miljöer. Han menar att det finns en mall för vilken estetik som vi ”bör eftersträva”, och som är svår att ifrågasätta.
exempel3Det är viktigt att vi uppmärksammar färg som uttrycksmedel i vårt boende. Det finns mycket att göra. Med olika ljussättning kan vi få alla glaskuber som byggs att skimra i olika färger efter olika årstider. Vi kan införa tullrestriktioner på grå färg. Och framförallt måste vi bli bättre på att lyfta fram de som gör nyskapande och djärva färgsättningar som inte platsar i HC Andersens sagor.

av: Karl Westin

Annonser

6 kommentarer

Filed under arkitektsmak, Hyresrätt, Industriellt byggande, konstnärssmak

6 responses to “Kejsarens nya färgexplosion

  1. David Lindelöw

    Haha, om den första bilden ska föreställa ”djärvt” så är ju halva Tranås djärvt. Jag tror nyfunkisen måste upptäcka pastell.

  2. Jonas

    Jätteintressant!
    Bara för att man kallar något för konst behöver det ju inte vara det… Tror du att jag också får färgsätta ett område om jag kallar mig konstnär?

  3. karlr

    Påminner om den djärva färgsättningen på Margretedal… den första alltså.

  4. Mic

    En gång i tiden fanns det ju också en idé om färg också kunde ha en koppling trivsel. Och att det därför är en bra idé att använda mycket värma färger i ett nordiskt land, därav all ockra på äldre byggnader. Nu verkar snarare idealet vara att vara så iskall och omänsklig som möjligt, men presentera bilder på projektet i medelhavsklimat. Men främst handlar det såklart om feghet. Att fokusera på att inte göra fel istället för på att göra någonting bra.

  5. karl_wetongelit

    ”Att fokusera på att inte göra fel istället för på att göra någonting bra.”
    Bra beskrivning av det estetiska klimatet i Sverige.

  6. Pingback: En visionär åt helt fel håll « Betongelit

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s