Det är smockfullt. Jag sitter och trycker längst bak i en sal i Oxies medborgarkontor. Det är så trångt att jag tvingas mysa med den för kommunhus obligatoriska jätteväxten. Trots att mötet ännu inte börjat är det en småputtrig upprorsstämning i rummet, mina stolsgrannar klagar på att det tryckts upp för få infofoldrar och undrar om ryktena om vad som ska presenteras verkligen stämmer.
Jag trodde verkligen inte att mötet, som jag berättade om i inlägget nedan, skulle vara så välbesökt. Det handlar ju bara om en detaljplan för Oxie centrum, tänker jag. Fast det är, ska det visa sig, inte detaljplanen som upprör, utan endast de två ”punkthus” som ingår. Ja, faktiskt: representanten från stadsbyggnadskontoret väljer upprepande ordet punkthus. Det trodde jag var ett branschord, vilket jag även trodde om ordet ”volymstudier” – ett ord som planeraren Joakim Axelsson använder för att ursäkta att illustrationerna på det framtida Oxie centrum ser lite kala ut: ”Det är bara volymstudier.” Det biter inte på Oxiepubliken, de har inte insett charmen med SketchUp. Och de tror heller inte att husen kommer att skugga omgivningarna så lite som presentationen föreskriver.
Planarkitekten försöker övertyga publiken om vikten av att med byggnader ”skapa ett rum”. Då frågar en man i grått hår och väst om inte det går att skapa ett rum med 3-våningshus och frågar raljerande om ”det inte finns något annat rum vi kan skapa”. Det vanligaste spontana utropet från publiken är dock: ”Det blir Rosengård!”. En, minst sagt, intressant slutsats som flera i publiken drar.
Det blir under mötets gång mer och mer tydligt att mötet manifesterar den klassiska konflikten mellan arkitektens och invånarnas idéer. Men det finns också en annan betydligt intressantare dimension. Richard Florida pläderade ju för en blandning av technology, talent and tolerance för att få städer att lyckas. Det är tveksamt om tjänstemännen bakom detaljplanen representerar Floridas intressen. Oxieborna ställer sig i alla fall bakom devisen som används för att invända mot Floridas framgångsrecept: sun, sprawl and security.
Av: David Lindelöw
Intressant och läskigt inlägg. Jag har själv varit på några samrådsmöten, ibland lugna, ibland arga. Men det som alltid varit uppenbart är kommunikationssvårigheterna mellan medborgare och planerare. Man borde nog anställa en planpedagog på varje SBK som på ett klart och tydligt sätt kunde hjälpa folk att förstå planprocessens alla små konstigheter. Vem vet, kanske till och med ”sun, sprawl, security”-folket skulle få en eller annan insikt.
Känner igen stämningen. Den är inte bättre på informationsmöten vid nya vägsträckningar. En jag var på om en planerad cykelväg fick dock en kul vändning. Negativ stämning till en början men en man som representerade en villaförening ställde sig upp och applåderade förslaget, sen var det ingen som sade ngt mer negativt. Så var det med det.
Det är tråkigt för alla som bor i Rosengård att deras stadsdel alltid används som ett negativ exempel. Jag upplever det själv inte som ett otryggt område och vad jag har fårstått så har brottsstatistiken haft en väldigt positiv utveckling. Trots detta är det alltid svårt att tvätta bort en stämpel. Vad gäller Oxiebefolkningen låter det som vanlig mänsklig rädsla för förändring. Frågar man ortsbefolkning i allmänhet så är väl den enda förändring som alla vill ha en ny idrottsanläggning.
Jag som aldrig varit där kan inte förstå problemet riktigt. Hur ser det ut egentligen?
Säger ni att invånarna är trångsynta och ignoranta? Finns det något ställningstagande från betongelit?
Kan man få lite schyssta bilder så även en utomstående kan skaffa sig sin egen uppfattning?
/David!
David:
Jag tar sällan ställning på ett tydligt sätt. Det blir så trista inlägg då. Proffstyckarbloggande liksom. Usch.
Jag säger inte att invånarna är ignoranta. Jag försökte beskriva vad som hände på mötet och sätta det i ett större sammanhang.
Ang. bilder så finns DP:n på Malmös hemsida.
nä, ngt officiellt ställningstagande får du nog inte bara sådär raktuppochner. Men om du vill ha så kan du kolla in yimby.se
Hej! Intressant att läsa hur mötet uppfattades av en del av er som var där. Sällan man får den möjligheten. Det är jag som är ”kommunens planerare” i just det här ärendet. Av eget intresse googlar jag lite på Oxie, höghus och detaljplan m.m. för att fånga in synpunkter och stämningar i andra kanaler än samrådsmöten i kommunens samlingssalar. Konstruktiva idéer tas tacksamt emot.