Sick of Möllan

Gentrifieringsdebatten sover aldrig. Ständigt nytt bränsle på brasan. Historien går ungefär: Billigt och sjabbigt område, konstnärer och studenter flyttar dit. Det blir hippt, annat folk får upp ögonen och flyttar dit med sina bilar med barnstolar, matchande sovlakan och kaffelattemaskiner. End of story. Här slutar alltid debatten, sen är området fruset i sin miljö, när väl stadsdelens gentrifieringsprocess har nått så här långt, då dör den.

Men så enkelt är det väl ändå inte?

Varför slutar debatten här? Min gissning är att sen blir det tråkigt, konstärerna har ju flyttat vidare för länge sen… Man kan nästan se farbror Florida stå som närpolis och ropa ”Cirkulera, här finns inget att se”. Men jag menar att området fortsätter ju att förändras, alla bostadsområden gör det, hela tiden! Varför finns det ingen debatt om det?

Nu finns det, börjar här.

Av: Karl Rüter

Annonser

22 kommentarer

Filed under gentrifiering, livsmiljö, snålblåst, The creative class

22 responses to “Sick of Möllan

  1. Jonas

    Det här var nog den mest interna text som du har skrivit hittills. Men det är iallafall en väldigt intressant tanke du för fram!
    Jag tänker mig att i ett gentrifierat område ligger bostadspriserna tämligen stadigt (relativt konjunkturen) efter att ha höjts en gång för alla. Samtidigt är omsättningen på bostäderna låg eftersom 30-taggarna nu bestämt sig en gång för alla (tills ungarna börjar högstadiet och man måste flytta för att de inte ska hamna på värstingskolan, se även ”Doktor Kosmos”), och eftersom man är sist i kedjan vill man bo kvar ett tag för att investeringen ska betala sig lika mycket som det gjorde för de som bodde där innan. Därför blir förändringen (åter) väldigt långsam och svår att följa inom ett rimligt tidsperspektiv. Men som sagt, det vore intressant att veta vad som händer sedan.

  2. karlr

    då har man iaf den lilla analysen att en del flyttar när deras kids hamnar i högstadieåldern, medan andra stannar kvar. Där borde vi få en skiljelinje.
    en till är de som flyttar när de får kids, alla flyttar ju inte dit med bilbarnstol från början.
    en skiljelinje till.

    Men ok, allt går mer långsamt, och teorierna borde verkligen finnas, men var?

  3. Jonas

    Teorierna finns helt säkert, men du får nog finna dig i att tröska igenom en hel del tre år gamla C-uppsatser av möllan-hippies, bestående av dittills okanaliserad nostalgi över en tid man inte upplevt, framställd under grav affekt.

    Teorien om flytten vid uppnådd högstadieålder är helt och hållet ett skott från höften från min sida.

  4. David Lindelöw

    Prenzlauer-Berg i Berlin som ofta får representera just gentrifiering har (tror jag) blivit Tysklands barntätaste bostadsområde. Jag vet inte vad som händer efter det stadiet, om det nu är det sista kända.

  5. Malin Nilsson

    Jag tänkte att det kunde bli så att husen efter några decennier blir gamla och området tråkigt. Hyrorna sänks och området kanske till och med förslummas, för att sedan åter igen genrifieras. Som ett kretslopp. Men jag vet inte, det känns lite enkelt och under så långa tidsperioder som det handlar om kan mycket hända, New Urbanism, världskrig… Till viss del är det väl upp till morgondagens stadsplanerare att bestämma vad som ska hända. Hur/om staden växer måste ju ha stor betydelse för hur områdena utvecklas?

  6. Malin Nilsson

    Prenzlauer Berg är till och med ett av Europas barntätaste områden. Och det syns mycket tydligt i stadsbilden, jag har aldrig sett så många lekparker som här. Men, ja, frågan är väl vad som händer med lekplatserna när det demografiska underlaget förändras. Kan den flexibla staden få en ny innebörd? Till vilken utsträckning kan man egentligen samhällsplanera efter demografiska strukturer?

  7. karlr

    jag skulle så gärna vilja ha ett svar på den frågan.

    återkommer, så småningom…

  8. David Lindelöw

    Gentrifieringsdebatten får tyvärr inte så mycket bränsle på brasan, möjligen på danska gator just nu, men inte så mycket i svensk debatt. Jag tycker det debatteras för lite.

  9. Per

    Själv bor jag i gentrifieringsbygd och givetvis är inte svaret så enkelt som att området stannar med fondtapeter och inredningsbutiker. Notera att i många gentriferade stadsdelar bor en stor andel unga romantiker (på kassa andrahandkontrakt) som envist kämpar för att områdets själ och anda skall behållas. Lägg därtill ett antal idealistiska fastighetsägare som hellre hyr ut billigt till intressanta verksamheter än dyrt till stora företag. Många av dessa stadsdelar spelar nog idag dubbla roller; både hippt och kreativt. Jo visst det kan lätt betraktas som hyckleri (om nu en stadsdel kan hyckla), men jag tror att det är ett vanligt fenomen. I övrigt tror jag att många är rätt tacksamma över det ökande utbudet av restauranger, kafeer och dylikt under och efter en gentrifieringsperiod, inte minst de som bott där under hela processen från ogentrifierat->hippt.

  10. karl_wetongelit

    Jag tycker per har en skön poäng här: låt oss inte förneka att det gentrifierande området är väldigt attraktivt. När jag tittar ut genom mitt fönster ser det dessutom ut som att bostadspriserna stiger före priserna på kommersiella lokaler. Den spännande fortsättningen är ju at försöka konkretisera vad som gör området attraktivt (mer konkret än ‘konstnärer och kulturmänniskor bor och verkar där’, många är ändå inte så intresserade av konst) och se om vi kan använda det någon annanstans. Kan vi blanda olika sorters attraktivitet (det måste ju finnas fler sorters attraktivitet än barnvänlighet eller ‘kultur’) ? Några förslag? Andra saker som gör ett område attraktivt? Låga hyror, många invandrare från samma land som en själv, väktare som håller snorungarna borta, fler?

  11. helt rätt, konkretisera mera!

    Grindar ska vara väldigt främjande för fastighetspriser har jag hört, håller effektivt löst folk borta från finare områden……….

  12. Problemet med gentrifiering är inte att nya verksamheter etableras i nergångna områden. Problemet handlar väl till stor del om vilka slags butiker och restauranger som startas och att invånarna som tidigare bott i kvarteren tvingas flytta därifrån p g a hyreshöjningar. Fenomenet i sig behöver inte vara av negativ karaktär, då en levande stad ständigt befinner sig i förändring, men det är bekymmersamt när områdens utveckling enbart styrs av ekonomiska vinstintressen.
    Vad man önskar är väl att tidigare oattraktiva områden, exempelvis Gamlestan i Göteborg kan utvecklas med förtätning och mer stadsmässighet utan att det medför att dagens invånare där blir tvungna att flytta.

  13. Malin Persson

    Har intresserat följt ovanstående diskussion och kan nu inte motstå frestelsen att ge mig in i den.
    Så: Ett förslag till en i mina ögon solklar faktor i vad som gör ett bostadsområde attraktivt: Närhet till tätortsnära natur eller åtminstone förekomsten av parker och grönytor som kan fungera som rekreationsområden för de boende. Tillkomsten av ovanstående faktorer tror jag i vissa fall kan bidra till en gentrifieringsprocess.
    I Kristianstad har det gamla miljonprogramsområdet Österäng fått ett rejält ansiktslyft genom att man bland annat gjort om tidigare asfalterade ytor mellan byggnaderna till grönytor med dammar och vattendrag som fungerar som lokalt dagvattenomhändertagande. Förutom att detta är smart miljömässigt och ur naturvårdssynpunkt ger det dessutom de boende i området en trevligare utomhusmiljö där man gärna vistas. Utöver detta har omfattande fasadrenoveringar genomförts. Jag har inga bevis i nuläget, men ”skjutet från en höft” tror jag området säkerligen uppfattas som mer attraktivt att bo i nu än vad det gjorde före ovanstående förändringar. Jag misstänker detta är ett försök från kommunens sida att avsiktligt sätta igång en gentrifieringsprocess i ett tidigare förslummat område. Vad tror ni andra som läser detta?
    Förändringarna på Österäng började för några år sedan, och än är det inte färdigt. Om ”gentrifieringsprocessen” för Österäng lyckas återstår att se. Fina fasader och grönytor till trots går det ändå inte att komma ifrån det faktum att detta är ett miljonprogramsområde i all sin betongbrutala prakt och för min del hade det behövts långt större insatser för att göra området attraktivt. Men, det är ju min åsikt. Inom några årtionden anses det kanske extremt hippt att bo i en tiovånings betongkåk från sextio- och sjuttiotalet, vad vet jag?

  14. karlr

    –> ann-lou

    Man kan knappast förbjuda fastighetsägarna att ta ut marknadsmässiga hyror. Dessutom är det en del i själva gentrifieringen, att hyrorna höjs. Fastighetsägarna måste ju få intäkter för sina nyupprustade lägenheter och lokaler. Men man kan ju klart hoppas på idealistiska fastighetsägare, precis som Per säger här ovan.

    –> Karl, Per, Henrik mfl
    Det är klart det är attraktivt. Det är ju sweet med gamla sunkiga fastigheter som förlorat sin mesta sunk. Det är härligt med framåtanda i en stadsdel. Visst.

    Ang grindar så är det viktigt att man inte planerar vägar i ett bostadsområde som Gemensamhetsanläggning utan istället låter kommunen ha det som Almännplatsmark. Annars öppnar man för att GA-föreningen kan sätta upp just bommar och grindar. Kass.

  15. karl_wetongelit

    > malin
    ett annat område med dammar, vattendrag och grönytor mellan husen är augustenborg i malmö. Vet inte riktigt hur attraktivt detta området är, men tyvärr tror jag att det har ganska dåligt rykte ändå. Kanske är status en viktig faktor som gör området attraktivt. Mycket blattar, lite grönt, dåligt läge, liten stadsmässighet (tack för uttrycket ann-lou!) sänker områdets status. Men det är svårt att flytta någonstans dit ingen släkting/kompis/arbetskamrat skulle sätta sin fot.

  16. David Lindelöw

    Malin: Österäng! Haha! Fantastiskt att det kommer upp. Har renoveringen av området gjort det attraktivare – inkomstmässigt till exempel? Augustenborg är nog attraktivt. Det är faktiskt fint och ligger inte för långt ut i Fosielandet.

    Karl: Du verkar förutsätta att Sverige har marknadshyror. Och: grejen är väl att när ett helt område gentrifieras behöver inte så många fastighetsägare renovera, dom kan ju hyra ut/sälja till höga priser ändå?

    Skulle inte diskussionen handla om vad som händer efter Dieselfesterna och crossover-tapas-ställena? Nu pratar vi om stadierna innan.

  17. karlr

    Jo. tanken var att det skulle handla om poststadie. Men som du sa tidigare, det diskuteras för lite…

    Ne, vi har inte marknadshyror, på bostadsfrpnten iaf. Nu har ju malmös modell av allmännyttan (den sk Malmömodellen) tagit lite större hänsyn till stadsläge, centralitet, än vad allmännyttan i allmänhet gör. Det är ett steg mot marknadshyror.
    Om det handlar om hyreshöjningar så är det väl marknaden som driver på, fastighetsägarnas okynne regleras juridiskt…

  18. om vi ska fortsätta med vad som händer efter…

    Områdets placering i staden förändras med tiden. Väster i Halmstad låg när det byggdes (30-40tal) i utkanten av staden. Idag ligger det som ett av de mest centrala villaområdena i staden. Olika grader av centralitet (tada!) attraherar olika typer av människor. Detta i samklang med hur områdena i omgivningarna förändras/byggs till. Som Malin N nämnde tidigare.

    Andra orsaker: Ekonomiska konjunkturförändringar. Leder troligtvis till utflyttningar, förändringar av butiksutbudet m.m. Kanske inte ensamt omvandlar ett bostadsområde, men kan nog vara en katalysator.

  19. Hittade precis det här, a propos PrenzBerg och gentrifiering:

    http://www.signandsight.com/features/1644.html

  20. karlr

    Tack Johannes. Intressant.

    spontant, bland allt annat intressant, så ligger fastighetspriserna där, enligt artikeln, på 3300 Euros/kvm. Hammarby sjöstan ligger högre, vad jag vet, säg 4000 euros/kvm. Ok, mycket inte renoverat än i PrenzBerg men ändå.

  21. karl_wetongelit

    ”In general, white people love situations where they can’t lose. While this does account for the majority of their situations, perhaps the safest bet a white person can make is to buy a house in an up-and-coming neighborhood.”

    http://stuffwhitepeoplelike.wordpress.com/2008/02/22/73-gentrification/

  22. Lina

    intressant blogg. letade efter gentifieringsdebatt i Sverige. Jag bor i berlin och här är det ett dagligt samtaltema. Har flyttat till Kreuzberg för ett tag sen och känner mig väldigt avlägsen allt som har med prenzl’berg att göra. Där gentrifieringen har nat sin topp är dock Mitte och Hackescher markt-ett omrade som bara har hugo boss, gucci och sarah butiker-där jag inte sätter min fot om det inte är da anti-fa ordnar arlig -skrämma iväg shopaholics-i-julhandeln aktioner. Turismen är gentrifieringens sista anhalt. alla jag känner drar sig ist. längre och längre söder över till neuköln-getto-omradet där invandrarna misshandlar lärare och hedersmord är vardag (enligt Bildzeitung) det far nog bli neuköln för mig med. varan hyresvärd (amerikan, bosatt i sitt hemland) hotade med att höja var hyra med 50% trots att vi byggt bade duschen och köket själva när vi flyttade in…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s