Bandstaden

Hur i helsike ska en stad växa på lång sikt? Det är ju en sån där typisk tankenöt som kan ockupera en hjärna en vanlig torsdagkväll.

Först ett par exempel: Stockholm och Köpenhamn har båda planerats med kollektivtrafikstråk som försörjer bebyggelsefingrar – på det glada 50-talet. I Köpenhamn byggdes sedan bilvägar mellan fingrarna som förändrade staden radikalt. I Stockholm har diskussionen tagit fart senaste tiden (åtminstone här på Betongelit), framförallt av tre anledningar: Trängselavgifterna runt centrum kan öka den tangentiella biltrafiken (den mellan ytterområden), det ska byggas bilkringfarter och Stockholms Handelskammare spelade nyligen t-banering-kortet.

Enligt Skånetrafikens nya 30-årsprognos kommer antalet tågresor i Skåne vara sex gånger fler år 2037. Vad händer då med mellanrummen där järnvägen inte passerar? Ska Skånes implicita fingerplan gå samma öde till mötes som Köpenhamns? (Med tanke på bensinprisets framtida nivåer kommer dock antagligen inte Skånes mellanrum att bilförsörjas.)

Annorlunda uttryckt: När man planerar kollektivtrafikförsörjda förstadsstråk måste man ha kolla på de tangentiella transporterna, de resor som görs mellan ytterområdena. Om man förtätar dessa områden på ett smart sätt kan man nog komma runt problemet, men hittills har det inte lyckats. En tanke med en t-banering i Stockholm är att ytterområdena ges en modern chans att sammanlänkas.

En annan lösning är att hålla isär stråken (om de inte är för många), att bygga en bandstad. I en sådan utopisk urban miljö hålls bebyggelsen samlad och därmed också transporterna. Min före detta hemstad Jönköping är bandstädernas tickande bomb. Staden har (enligt mitt väldigt holistiska synsätt) två huvudsakliga stråk – ett mellan Huskvarna och Jönköpings västra delar (eller ända till Bankeryd) och ett mellan centrum och Norrahammar i söder. Stadens största busslinjer följer redan idag till viss del dessa stråk, och det planeras även för en framtida spårvägslösning.

Det känns då väldigt synd att kommunen inte verkar ha en lika strategisk tanke om framtida bostäders lokalisering, varken i översiktsplanen eller i enskilda områden.

(Det är dessutom just i den nordvästra delen av staden som bebyggelsen som mest skulle behöva samordnas för att kunna kollektivtrafikförsörjas.)

Av: David Lindelöw

Annonser

7 kommentarer

Filed under arkitektur, förtätning, Jönköping, Köpenhamn, kollektivtrafik, samhällsplanering, Skåne, Stockholm, tåg

7 responses to “Bandstaden

  1. Jonas

    Har du varit och läst i ”Planerarnas århundrade” nu igen? Bandstaden var ju en käpphäst för de tidigaste ryska modernisterna, de drömde ju om hundratals mil långa städer som svepte fram över sibirien.

  2. Dav id

    Jag har knappt tittat i den på flera år. Jag lovar!

  3. Eftersom du har fullt upp med att titta på Olle Svedbergplanschen vid sängen.

  4. David Lindelöw

    Den som jag ramade in julen 2004.

  5. Om du menar bandstad i en uteslutande regional, interurban betydelse tycker jag det låter som en utmärkt idé (those green fingers are chokin us). Alltså: Blandstad lokalt, bandstad regionalt. Men namnet är nog lite väl belastat, som Jonas påpekar. För du hade väl inte tänkt dig f-ordet (funktionsseparering)…

  6. Jonas

    Johannes: intressant! ge gärna exempel på hur ”blandsta lokalt/bandstad regionalt” ser ut. Finns det nåt ställe som ser ut så?

  7. Jag ska förtydliga mig. ”Klassisk” bandstad är naturligtvis per definition funktionsseparerad. Här antog jag att vi utgick från en reducerad postfunktionalistisk definition, bandstad som ”linjär” urbanisering (kontra koncentrisk). Alltså urbanisering som fortskrider längs med en kommunikationslinje (vägen, havet, floden etc) och växer ihop med andra urbaniteter via denna. Och det är väl den vanliga, ”spontana” formen av urbanisering. Den förutsätter ju inte heller i sig funktionsseparering lokalt. Göteborg och Majorna växte ihop så en gång. Stockholm och Uppsala gör det kanske i en avlägsen framtid. Men problemet som David tar upp har ju egentligen inte med stadsformen (avlång eller rund) att göra, utan med new-age idén om ”gröna fingrar”, som i praktiken bara leder till tristess och miljöförstöring.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s