Stadens fjärrverkan

Stockholm ska bygga en ny arena eller förtäta i gammalt industriområde – båda påståenden är sidor av samma mynt. Den första sidan är nog klatschigare, men den andra finner jag intressantare.

På Betongelit pågår en never-ending debatt om förtätning av städer. Debatten har handlat bland annat om trafik, parker och Stockholm – alla dessa begrepp är vanliga slagord. I Stockholmsfallet hamnar man ofta i det prekära läget att välja mellan parker och bostäder. Eller: vad kan vi skippa för att på samma plats bygga något annat?

Före detta industriområden, som tidigare hyste viktig tillverkning, är inte som parker. Dessa folkhemsbyggare rivs eller omdanas relativt lättvindigt, ofta utan större debatt. I svenska städer är områdena godis för förtätningsivrarna. De ligger ofta hyfsat centralt och har sådan arkitektur som passar perfekt för stadsfönyelse.

Man kan nästan tänka sig arkitekten sitta och fila på det sista i detaljerna i planförslaget. (Kolpennan är nästan slut, espresson likaså.) Denne tänker: ”Just här, för bara 50 år sedan, skruvade man ihop maskiner i vad som nu ska bli en lärarhögskola. En med glas. Haha, ja, tänk vad galen man var förr i tiden.”

När man vurmar för tätare städer gör man det ofta med argumentet att transportavstånden minskar. Det är sant, inom staden. Men vad dessa charmiga före detta industriområden visar på, mer än något annat, är hur jävla globaliserad förtätningsdebatten borde vara: Så fort man började omvandla västerländska industristäder till vad de nu är idag, gjorde man dem samtidigt ungefär 3000 gånger större.

Tro inte att det är konstigt att de blev just 3000 gånger större. Det faktum att tillverkningsindustrin, som tidigare ombesörjde staden, nu hamnade någon helt annanstans är ju det som gör att förtätade städer med dinkys och waterfront development kan fortleva.

Ett intressant begrepp som inte nämns i förtätningsdebatten är stadens fjärrverkan. Den klassiska betydelsen handlar om den omgivande infrastruktur som en stad är beroende av (va-anläggningar osv.). Man kan också åsyfta alla de verksamheter som ligger på andra sidan jordklotet.

Hur var det nu? Täta städer ger en minskad klimatpåverkan, Bromma flygplats ligger mitt i Stockholm och kineserna startar ett nytt kolkraftverk varje vecka? Det är nog dags att ge den gamla duon urban-rural nya vänner.

Av: David Lindelöw

Advertisements

3 kommentarer

Filed under arkitektur, förtätning, gentrifiering, globalisering, samhällsplanering, Stockholm

3 responses to “Stadens fjärrverkan

  1. karlr

    Vet inte riktigt om jag hänger med i svängarna i de två sista styckena.
    Hursom, vissa grejer borde man dock flytta ut. Jag har svårt att fatta varför man har kvar Värtahamnen så centralt vid ropsten som man har. Du får miljöpåverkan i staden från fartygsdieseln, du får ökade godstransporter genom staden, du får risker med det gods som hanteras i området. (plus buller)
    Ok, någonstans kan man ju säga att vi struntar i att flytta ut hamnen som ett incitament för att man ska skaffa alternativa drivmedel till fartygen. Men att gå och vänta på ngt sådant löser inget boendemiljöproblem.

    Å andra sidan ska man inte istället säga att vi löst något miljöproblem om vi flyttar ut hamnen. Precis som du påpekar.
    Förutom just det att en flytt är en viss lösning.

    Menar du att lösningen ligger i att låta industrierna vara kvar centralt?
    Alltså, någon slags bostadsbyggnation i utkanten istället. Kommer kanske i nästa lågkonjunktur?

    Värtahamnen och den andra där finlandsbåtarna är, ligger kvar så vitt jag fattat av ekonomiska skäl, hade man flyttat hamnen (-arna) hade de hamnat i annan kommun.

  2. David Lindelöw

    Bra med debatt!

    Framförallt menar jag att en stad inte fungerar utan verksamheter/fabriker som ligger i tillverkningsintensiva u-länder.

    Det blir en beskrivning av historien. När centrumindustrier lades ner var det ett viktigt steg mot ett mänskligt centrum , men också ett steg mot en stad som per definition sträcker sig över hela jordklotet – om man med en stad också menar den konsumtion som stadens invånare måste ha möjlighet till.

    Jag är inte mot förtätning och nedläggning av centrumindustrier. Jag ville bara visa en nödvändig konsekvens av det.

  3. Pingback: Uthyres: f d. luftbro, 3 860 000 kvm, centralt belägen « Betongelit

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s