Nu ska Bromma flygplats vara kvar i 30 år till (DN, SvD). Till den facila hyreskostnaden av 4 miljoner kr/år. Nu kan man börja prata om dött markkapital på allvar. Den här marken är verkligen undantagen marknadskrafterna i allmänhet.
Sen kan man ju fundera på hur mycket mer buller och CO2 som lägger sig över staden, flygplatsen har fått tillåtelse att öka antalet resor med mer än 20 procent. Kanske får höja biltullarna för att kompensera flygets utsläpp. Kanske inte helt fel ändå.
Man kan också klura på hur mycket statliga medel som gick till finansieringen av Arlandabanan, just för att flygplatsen Arlanda i realiteten skulle hamna närmre staden. Infrasatsning som man kunde lagt någon annanstans, om man nu ändå ska ha kvar Bromma. Konstgjord andning till två flygplatser istället för en fungerande…
I artikeln framhåller VD:n för Stockholms handelskammare att flygplatsen framförallt är viktig för affärsflyget. Inte någon Mobility Management där inte.
Nu när flyget ändå är i hetluften kan vi ju passa på att slå ett slag på stora trumman och lägga ner Sturup, till förmån för Kastrup, dit det faktiskt finns en fungerande tågförbindelse.
Av: Karl Rüter
Betongelit 
Pinsamt det här med Bromma ja.
Höjda biltullar är ju dock en piss i havet jämfört med den 20-procentiga ökningen av Brommatrafiken.
Och tåg till flygplatser är ju ett skämt i sig.
jo det krävs rätt mycket högre tullar för att kompensera 15000 fler flyg per år…
Jo, på sätt och vis blir det en smula tramsigt när man ändå tänkter trycka ut CO2 i ton och kubik att man spar något litet när man reser till/från fpl. Men jag kan inte släppa att man finansierar Arlandabanan istället för något annat järnvägsprojekt när de nu ändå tänker ha kvar Bromma. resursslöseri.
Att klaga på den låga markhyran är inte särskilt relevant med tanke på att vägnätet tar upp väldigt mycket mer plats utan att betala ett öre i hyra utan snarare kosta en massa pengar i vägunderhåll. Flyget är inte så lite stolt över att vara det enda transportmedlet som helt och hållet bär sina egna infrastrukturkostnader.
Ur ett mer allmänt perspektiv kan det också vara värt att poängtera att en flygplats som Bromma inte har sin största förtjänster i Stockholm utan snarare ute i landet. Att kunna komma snabbt och enkelt till huvudstaden är ofta en nödvändighet för näringslivet ute i glesbygden. Tåget duger bara på kortare distanser och Arlanda är för stort och ligger för långt bort. Bromma fyller en funktion där.
Avslutningsvis en kommentar av mer subjektiv natur. Ställer man sig på Ulvsundaleden ett par hundra meter från Brommas startbana så lider man inte det minsta av flygplanstrafiken. Man hör inte ens när planen startar. Allt dränks i trafikbullret.
Alltså, vägunderhållet hör inte hit. nog har Bromma underhållskostnader också för sina 1000 m flygraka…
Man har hyra för att få bedriva verksamhet där. Analogin mot väg borde vara att man får som markägare marknadsmässig ersättning för intrång av väg, vilket man får.
LFV klarar sina kostnader kanske just beroende på att man subventionerar hyran. Vägverket skulle troligen också fixa det galant om man bara tog betalt för vad det kostar att åka på vägen. Eller iallafall lite mer än vad de gör nu. En lastbil sliter på vägbanan i storleksordningen 40 000 ggr mer än en standardbil, men man har knappast en fordonsskatt som motsvarar det. (och i det här resonemanget förutsätter man ändå att en standardbil betalar marknadsmässigt.) Vägunderhållet klarar man alltså om man ser till att ta betalt för sig, vilket LFV gör för flygen.
Ur ett mer allmänt perspektiv så handlar det mycket om en inställning hos folk (i allmänhet) att tåget inte duger, eller att arlanda ligger för långt bort.
Mer subjektivt så kan man råka välja att lyssna efter ett flygplan som lyfter från Bromma fpl i ett bostadsområde i närheten, då hör man det.
Jag inser att Bromma har en funktion, jag menar bara att det inte är värt det och att vi borde använda marken bättre.
Vad jag borde ha kommit till är poängen att markaspekten knappast är relevant i sammanhanget. Bromma flygplats tar väldigt lite plats jämfört med till exempel vägnätet. Sett till yteffektivitet är flyget utan tvekan det mest föredömliga, några hektar flygplats här och där är en droppe i havet jämfört med både vägnät och tågnät.
Sedan kan det ju också vara värt att inflika att det finns gott om plats för nybyggnation runt Bromma flygplats (något som görs praktiskt möjligt med ett långt avtal). Själva landningsbanan och terminalområdet tar upp förvånansvärt liten plats. Det skulle inte vara svårt alls att förtäta hela området kraftigt. Bostäder är kanske inte det mest lämpliga men arbetsplatser skulle göra sig mycket bra där. Om man dessutom förbättrar kommunikationerna med en tvärspårväg eller tunnelbana skulle det kunna bli ett mycket attraktivt område. Tätare bebyggelse runt flygplatsen skulle även ha den fördelen att det dämpar bullret och riktar det uppåt snarare än utåt.
Flyget är inte yteffektivt i stan, och det är där det gäller. Att en motorväg eller järnväg tar upp plats på vischan spelar ingen roll, där finns yta så det räcker och blir över. Det är stadsnära lägen där ytan spelar roll. Där är det bara kollektivtrafik och gångtrafik som är yteffektivt.
–> Erik . tack.
kollektivtrafik minus flyget då, antar jag. Privatjet är väl inte så yteffektivt. tyvärr tror jag att det handlar om just privatjet. Underliggande. Man vill se till att Mr Biznizz inte ratar Stockholm till förmån för grötköpinge eller valfri annan storstad.
man kan ju fundera på om ens ett Maglevtåg (münchen) gör att man klarar att behålla Mr biznizz till den stan.
kontenta; Man kommer inte runt problemet Inställningen Inställningen. Mobility Management på dagordningen, näst efter mötet anses öppnat…
Angående tåg till flygplatser: Om man tycker att det är löjligt att ta tåget till flygplatsen på grund av att miljöpåverkan från fossilbränsledrivna färdsätt till flygplatsen är försumbar i sammanhanget, så kan man kanske ändå välja tåget av andra skäl. Till exempel att det är snabbare, billigare, och bekvämare än andra sätt.
Om man nu envisas att ha kvar Bromma i någon form, kanske det är lämpligt att flytta ut den till Barkaby istället. (har inte detta varit på förslag tidigare?)
Barkaby är en gammal militär flygflottilj, nedlagd som det på 70-talet, civilt flyg finns där till slutet av nästa år. Nacka kommun äger fältet f.n.
så släpper man iaf lite yta som borde användas bättre…
För den som undrar kan jag avslöja att E4 mellan Stockholm och Arlanda tar upp väldigt mycket mer plats än Bromma flygplats. En landningsbana är ungefär lika bred som en motorväg. Men medan landningsbanan på Bromma bara är en dryg kilometer lång så är motorvägen ut till Arlanda 45 kilometer (varav ett antal av dessa kilometrar förstås går väldigt nära innerstaden). Vill man bara spara yta vore det alltså en mycket bättre idé att lägga ner Arlanda och flytta allt till Bromma istället.
ett tillägg skulle vara att Miljöpartiet vill tvångsvis lägga ner sthlm-gbg per flyg, sydsvenskan reagerar på detta här, http://sydsvenskan.se/opinion/signerat/henrikbredberg/article272899.ece
Med någon slags motivering av att numer, med den borgeliga regering vi har, låter man minsann saker styras ekonomiskt och inte på något annat sätt.
Men då är vi tillbaka där vi började, varför får inte Bromma betala för sig? Borgelig protektionism?
Flyg och flygplatser betalar ju inte mycket för sig överhuvudtaget. (Knappt alls flygskatt, och ersättning till flygplatser som går med förlust.)
MP:s idé är god, frågan är om flyget utkonkurreras. Kanske lika bra att förbjuda det då =)
Angående Henrik Bredbergs artikel Sydsvenskan: Jag vet inte ens var jag ska börja min kritik.
Jag börjar med: I en perfekt marknadsekonomi bekostar alla färdslag sina egna externa effekter. Det gör idag varken flyget eller bilen. Alltså är bilminskande åtgärder i städer ett sätt att minska de externa effekterna av bilism – om man är lite långsökt.
Fast han har väl rätt om styrmedel…
Rättare sagt: I en perfekt teoretisk marknadsekonomi finns inga externa effekter. Och i en perfekt verklig marknadsekonomi bekostar färdslagen sina egna externa effekter.
Ping: flyga med kommunen « Betongelit