Storkvarteret som sprängdes

I Barcelona har de öppnat upp en del storkvarter i stadsdelen Eixample för parkmiljö. Detta skriver tidningen Arkitekten om här. Stadsdelen är mycket tätbyggd och offentliga ytor fanns tidigare egentligen bara i de avfasade hörnen på gatukorsningarna. Tanken är att man numera ska ha max 200 meter till en park från därifrån man bor, om man nu bor i den stadsdelen.

Det man har gjort är att låta privata intressenter köpa upp innergården, som får finansiera parken, mot att de äger marken under parkytan, 3D-fastighetsbildning. På så sätt har man fått loss pengar till projektet. Om fastighetsägaren inte vill släppa gården så kan man expropiera marken.

I slutet av Arkitektens artikel testar de idén på Stockholm med slutsatsen att samma behov inte finns där, att staden inte är tillräckligt tät för att det ska vara intressant. Men för att länka till en tidigare artikel om brist på yta för barn i storstaden att leka på så blir svaret JA, det behövs.

Av: Karl Rüter

Annonser

9 kommentarer

Filed under fastighetsbildning, förtätning, livsmiljö, samhällsplanering

9 responses to “Storkvarteret som sprängdes

  1. David Lindelöw

    Internationellt sett är väl Stockholm långt ifrån en tät stad? Antalet inv/km2 är lååågt, mycket beroende på den motvilja som finns mot byggnader som avviker från stadens patenterade skyline.

    Och utanför tullarna blir det ännu glesare.

  2. Jonas

    Fast exemplet Stockholm (som du ju skrev om tidigare, David) belyser ju verkligen svagheterna med att fixera sig vid täthetsindex blablabla. Vad är grönytorna värda om man inte kan nå dom? En skog gör ingen glad om man måste korsa en motorväg för att komma dit (och nej, planskilda korsningar och gångtunnlar har vi väl gjort upp med för länge sedan?)

  3. karlr

    Jag är inne på Jonas linje där också. det handlar om möjligheten att nå parkerna.

    Sen, om man öppnar upp en stadsdel såhär, och ser till att varje park/innergård har två vägar ut får man helt nya gångstråk.

    Å andra sidan kan detta ju också ge konflikt med de boende, tex hade man satt upp skyltar om ordningsregler, vilket ändå betyder något.

  4. David Lindelöw

    Jag håller med om att tätheten kan värderas utifrån hur användbar den är – tex vad gäller tillgänglighet till grönområden.

    Jag åsyftade främst faktumet att Sthlm är väldigt glest internationellt sett.

  5. Jenny

    I Stockholms fall så är väl en viktig förklaring till den relativa glesheten, historiskt sätt, att terrängen är ganska besvärlig (att jämföra med till exempel Malmö där det bara är att rulla ut stadsmattan). Många parker är ju också väldigt kuperade, som Vasaparken för att nämna en.

  6. Joakim

    Den kritiken av de små innegårdarna på nybyggena på kungsholmen ser jag inte någon direkt koppling till i Barcelonas problem. I Barcelona är det en total avsaknad av parker och igenbyggda gårdar medan det på Kungsholmen riktas kritik mot att de privata gårdarna i sig är små. Att göra gårdarna på Kungsholmen offentliga skulle således inte frigöra ytterligare kvadratmeter och tillfredsställa föräldrarna.

    Däremot inte sagt att idén med den typen av småparker eller offentliga trädgårdar kan vara intressant. Som du nämner med bland annat nya gångstråk. Dock tror jag att önskan om ett privat rum är större än att göra gårdarna offentliga i Stockholm med tanke på att antalet parker ändå är relativt stort.

  7. karlr

    –>joakim

    Well, så är det kanske, troligen är motståndet stort mot att öppna upp, precis som du säger. Men tanken var värd att lufta iaf.

  8. Pingback: Storkvarteret som sprängdes, bokstavligen… « Betongelit

  9. Malmarna i Sthlm har hyggligt gott om parker – Tanto, Långholmen, Vita bergen, Rålambshov, för att inte tala om Djurgården. Enligt Alexander Ståhle är Sthlms nöjdaste parkanvändare de som bor på Östermalm.

    Vad vi inte har är just småparker. Jag kan bara komma på en – Centralbadets park, som är en av de finaste parker vi har på kanske 15×15 m. I malmarnas bostadskvarter kan sånt vara svårt att arrangera, eftersom få torde vara benägna att ge upp sin egen gård. Men i City? Där finns det ju bara en massa kontor som inte har så mycket bruk av egna bakgårdar. Se http://www.alternativstad.nu/resources/smapark.pdf

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s