Kolonilotterna är dött kapital

Det finns kolonilotter i Lund, liksom i många andra städer i Sverige. Nu inför våren öppnas de upp och folk strömmar dit för att åter bli herre på täppan. Fint, men kolonilotterna ligger inte längre i utkanten av städerna utan numer på central mark som kunde vara hyresbostäder i kommunal regi eller säljas av.

Kommunen Lund har mer än ett dussin olika områden tillägnade kolonilotter och odlingslotter (de för endast odling). Marken, ofta centralt belägen, uppgår till i storleksordningen 30 ha. Kommunen får in låga summor för arrendet men marken är värd mångdubbelt mer, kapitalet ligger i träda.

Men det finns skäl att ha kvar kolonilotterna, historiska skäl förstås, arbetarrörelsen håller väl hårt om dessa plättar? Men framför allt för att variera bebyggelsen, skapa grönytor, främja biologisk mångfald i centrum med mera.

Ställer man dessa argument mot att man vill förtäta staden så ter de sig knappast lika självklara. Visst grönyta, och alla har tillgång till den, men bara halva året samt området känns knappast så välkomnande om man inte har ärende dit. Biologisk mångfald, well, det borde på något vis lösas där ytan är offentlig, året runt. Variera bebyggelsen i denna utsträckning, har vi råd med det?

Det är alltså inte rimligt att Lund har ett dött kapital som istället kan användas i allmännyttans intresse. Man bör väl spara en eller två områden i centrum men övriga borde flyttas ut till utkanten av staden, där de en gång låg. Bostäder istället för lyx för ett fåtal. Detta är inte heller unikt för Lunds kommun. Varje kommun i Sverige med bostadsbrist borde se över sitt döda kolonilottskapital.

Advertisements

8 kommentarer

Filed under bostadsbrist, förtätning, kolonilotter, stadsplanering

8 responses to “Kolonilotterna är dött kapital

  1. Jonas @ Flygfältsbyrån

    Man blir grovt förbannad på bostadsbristen, och visst ÄR kolonilotterna exempel på dåligt markutnyttjande. Jag vill dock invända mot detta att ställa saker mot varandra: det slutar med att vi bommar igen konstmuséet för att pröjsa medicin åt reumatiker. När det gäller centralt belägna tomter måste dock alla dela på samma plånbok.

    Vete fan om kolonilotterna kan sägas vara en del av arbetarrörelsen (det var nog länge sedan isåfall), men en folkrörelse är det allt (och ett högljutt särintresse, iaf i Linköping). Att flytta kolonilotter ut från centrum är verkligen ett alternativ man kan överväga. Sen kan de odla sin trädgård bäst de vill.

  2. Jenny

    Bristen på tillgänglighet är ett problem när det gäller kolonilotter. Jag känner mig i alla fall inte välkommen bakom de där grindarna. Det är synd. Kolonilotter är spännande områden och täta på detaljer man knappast hittar på allmänna platser. Så förutom att förflytta vissa områden: gör de andra mer ”välkomnande” för allmänheten, med strategiska lägen och välkomnande ntréer.

    Sedan måste jag vända mig mot att vi alltid ska skydda allmänna platser, just för att de är allmänna, och bortprioritera mer privata. Visst, det är en fin tanke att ha många allmänna platser. Men du kommer aldrig få det mänskliga engagemanget för allmänna platser som det finns för sådana platser som koloniområden och trädgårdar, där du kan påverka, bygga en värld omkring dig. Inte så lite värt för en hyresgäst i en liten etta i stenstaden.

  3. Karl Rüter

    Kolonilotter i olika områden har ofta problem med inbrott och detta gör i förlängningen att de begränsar tillgängligheten för allmänheten. Om man skulle göra de mer tillgängliga för allmänheten kommer man även behöva förändra premisserna för de som har lotterna, i riktning mot ökad tillänglighet även för dem.
    Jag tror att kommunerna då inte kan hålla sitt om att stänga vatten och el (i den mån de har el) under de sex kalla månaderna och kolonistugorna kommer att sucesivt förvandlas till små sommarhus med möjlighet att bo året runt. Vilket sätter helt andra krav på byggnaderna och infrastrukturen än vad som finns idag.

    Vidare menar jag att man inte sätter saker mot varandra som konstmuseet mot reumatikerna när man ställer upp problemet på det här sättet. Det var iallafall inte min avsikt att göra det. Inget område bommas ju igen, man flyttar om platserna en del.
    I visst avseende liknar det flytten av statliga verk, det gynnar knappast någon (mer än de som arbetar där, och kanske inte ens dem) att verket Verket ligger på dyra adresser. På samma sätt här.

  4. Pingback: DAGS ATT SLAKTA "HELIGA KOR"? « Betongelit

  5. Rikard

    Varför inte expropiera villorna istället? De är ju betydligt mer privatiserade än kolonilotterna. Min erfarenhet från Stockholm är i alla fall att kolonilottsområdena är flitigt utnyttjade av kringströvande allmänhet, helt enkelt som en slags extra fin parkmark med extra mycket att titta på och engagerade lottinnehavare som kan berätta och visa på allt fint som de odlar. Kolonilotter är inte dött kapital – de lever och används både av odlarna och allmänheten.

  6. Jonas

    Rikard: Att ”kolonilotterna är dött kapital” är mest en käpphäst hos en professor i fastighetsrätt (?) i Lund, som föreläser på lantmäteriutbildningen, därav rubriken. Dött kapital kan man faktiskt säga att de är, eftersom de inte ingår i det ”ekonomiska kretsloppet” (man kan inte köpa & sälja kolonilotter som fastigheter = till marknadsvärde). Idealt sett skulle koloniområdena kunna fungera som du säger och skulle då verkligen vara värda att bevara. Tyvärr är det inte min erfarenhet att man är särskilt välkommen som besökare utifrån, dock är det trevligt att du upplevt motsatsen!

  7. karlr

    jepp, det fina med ett kolonilottsområde är ofta att detaljrikedomen är mkt mer hög än vad man brukar åstakomma i en park. Men Å andra sidan är man inte välkommen dit så ofta heller. Många områden är omringade av både staket och taggtråd, man är bara välkommen vissa delar av året och dygnet.

    Sen handlar det inte om expropriation heller, kommunen äger i de allra flesta fall redan marken, som istället arrenderas ut. Någonstans där börjar pudelns kärna märkas också, kommunen borde inte arrendera stora attraktiva arealer centralt till underpris.

  8. Pingback: …Ner som en pannkaka « Betongelit

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s